Bromus racemosus

Bromus racemosus L. 1762 Ängslosta
Släkte	Bromus
Undertribus	Bromeae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Ängslosta är en art i lostasläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Afghanistan, Albanien, Österrike, på Azorerna, Balearerna, i Belgien, Bulgarien, norra centrala Kina, på Korsika, i Tjeckien och Slovakien, Danmark, på östra Egeiska öarna, i östra Himalaya, Finland, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Grekland, Ungern, Iran, Irland, Italien, Kazakstan, Kirgizistan, på Kreta, Krim, i Nederländerna, norra Kaukasus, nordeuropeiska Ryssland, Norge, på Balkan, i Polen, Portugal, Qinghai, Rumänien, på Sardinien, Sicilien, i sydeuropeiska Ryssland, Spanien, Sverige, Schweiz, Tadzjikistan, Tibet, Transkaukasus, Turkmenistan, Turkiet, Ukraina, Uzbekistan och Xinjiang.

Ängslosta är tuvbildande, ettåriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 5 millimeter breda samt 5 till 20 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 10 till 150 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa.

Synonymer

Forasaccus racemosus (L.) Bubani 1901

Serrafalcus racemosus (L.) Parl. 1840

Bromus agrarius Hornung ex Steud. 1840

Bromus leptostachys (Pers.) Steud. 1854, nom. illeg.

Bromus lusitanicus Sales & P.M.Sm. 1990

Bromus popovii Drobow 1923

Bromus supernovus H.Scholz 2008

Bromus tuzsonii Pénzes 1936

Michelaria hirsuta Davr. 1854

Serrafalcus velutinus Parl. 1840

Etymologi

Det vetenskapliga namnet racemosus fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum. Editio secunda Vol. 1 när den gavs ut 1762. Namnet kommer från latinets racemosus, som betyder ”klasliknande” eller ”rik på klasar”, och syftar på växtens blomuppbyggnad i form av en tät eller utdragen klaselik blomställning.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-27].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-27.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-27].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von: Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas. Editio secunda, aucta.: Cum privilegio s.r. m:tis Sveciæ, Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis direct. Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1762-1763 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.11179. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.