Melica transsilvanica

Melica transsilvanica Schur 1853 Stäppslok
Släkte	Melica
Undertribus	Meliceae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Stäppslok är en art i sloksläktet och familjen gräs. Den utvecklar långa rhizomer, är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 4 millimeter breda samt 10 till 15 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 40 till 90 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, en typisk blomställning hos många gräs som signalerar både anpassning och skönhet i funktion.

Stäppslok har sitt naturliga utbredningsområde i Albanien, Altaj, Österrike, Bulgarien, centraleuropeiska Ryssland, Tjeckien och Slovakien, på östra Egeiska öarna, i östeuropeiska Ryssland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Iran, Irak, Italien, Kazakstan, Kirgizistan, Krasnojarsk, på Kreta, Krim, i Mongoliet, norra Kaukasus, på Balkan, i Polen, Rumänien, sydeuropeiska Ryssland, Schweiz, Tadzjikistan, Transkaukasus, Turkmenistan, Turkiet, Ukraina, Uzbekistan, västra Sibirien och Xinjiang. Arten förekommer främst i torra till halvtorra gräsmarker, stäpper, öppna skogsbryn och på solbelysta sluttningar. Den växer ofta på kalkrika eller steniga jordar och klarar både kontinentala klimat med kalla vintrar och varma somrar samt mer bergspräglade miljöer. Arten påträffas från lågland till omkring 2200 meters höjd över havet.

Synonymer

Melica ciliata ssp. transsilvanica (Schur) Nyman 1882

Melica caricina d'Urv. 1822

Melica ciliata ssp. klokovii (Tzvelev) B.Bock 2012

Melica interrupta Schur 1859

Melica lobata Schur 1866

Melica typhina Boreau 1857

Etymologi

Det vetenskapliga namnet transsilvanica fick arten av Philipp Johann Ferdinand Schur i publikationen Verhandlungen und Mittheilungen des Siebenbürgischen Vereins für Naturwissenschaften zu Hermannstadt Vol. 4 när den gavs ut 1853. Namnet transsilvanica kommer från Transsylvanien, det historiska området i nuvarande Rumänien.

Referenser

• IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-02-26].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-02-26.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-02-26].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Verhandlungen und Mittheilungen des Siebenbürgischen Vereins für Naturwissenschaften zu Hermannstadt., Siebenbürgischer Verein für Naturwissenschaften, Hermannstadt 1849-1940 (ger). ISSN 1224-8258. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.