Deschampsia christophersenii
| Deschampsia christophersenii C.E.Hubb. 1981 | |
| Släkte | Deschampsia |
| Undertribus | Aristaveninae |
| Tribus | Poeae |
| Underfamilj | Pooideae |
| Familj | Poaceae |
| Ordning | Poales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Deschampsia christophersenii är en art i tåtelsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 2,5 millimeter breda samt 5 till 20 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 15 till 40 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, vars förgrenade form gör det lättare för både pollen och frön att fångas upp och spridas.
Deschampsia christophersenii är endemisk för Tristan da Cunha och Inaccessible Island. Den upptäcktes först på dessa öar tidigt 1938 under den norska vetenskapliga expeditionen, och insamlingarna gjordes främst i fuktiga ängar eller mossrika kärr på höjder mellan 600 och 900 meters höjd över havet. Arten återfanns igen på Tristan da Cunha i februari 1962 av Dickson, nära Hottentot Gulch och inte långt från platsen Mejland 1383. Denna gräsart är väl anpassad till de isolerade, fuktiga och ofta blåsiga miljöerna på ögruppen, och utgör en viktig del av den lokala vegetationens stabilitet.
Etymologi
Det vetenskapliga namnet christophersenii fick arten av Charles Edward Hubbard i publikationen Bulletin of the British Museum Vol. 8 när den gavs ut 1981. Namnet hedrar Erling Christophersen (1898 - 1994), ledare och botaniker på den norska vetenskapliga expeditionen 1937 – 1938 som besökte Tristan da Cunha och Inaccessible Island. Christophersens insamlingar och forskningsresultat gav ett betydande bidrag till vår kunskap om dessa ögrupper, och namngivningen är ett exempel på ett eponym – en art uppkallad för att hedra en person som gjort viktiga vetenskapliga insatser. Efterledet -ii i christophersenii är en latinsk genitivform som används i botaniska namn för att markera att arten är ”Christophersens” – alltså tillhörande eller uppkallad efter honom. Detta är en vanlig praxis inom botaniken för att hedra personer genom artnamn.
Referenser
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-25].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-25.
- Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-08-25].
- Bulletin of the British Museum (Natural history). Botany series, The Mus., London 1951-1992 (eng). ISSN 0068-2292. Libris.
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.