Deschampsia airiformis

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deschampsia airiformis
Benth. & Hook.f. ex B.D.Jacks. 1893
Släkte Deschampsia
Undertribus Aristaveninae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Deschampsia airiformis är en art i tåtelsläktet och familjen gräs. Den är en ettåriga ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 0,3 till 0,5 millimeter breda samt 0.3 till 1.5 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 3 till 20 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, en form som underlättar vindpollinering – ett typiskt drag för många gräsarter.

Deschampsia airiformis har sitt naturliga utbredningsområde i södra Argentina, centrala Chile och södra Chile. Den förekommer huvudsakligen i fjäll- och alpina områden, ofta på öppna gräsmarker och bergsslänter. Arten växer vanligtvis på altituder mellan 1000 och 3000 meter över havet, där den utsätts för hårda klimatförhållanden med kalla vintrar och vindutsatta somrar.

Synonymer

Trisetum airiforme Steud. 1854
Agrostis desvauxii Phil. 1864

Etymologi

Det vetenskapliga namnet airiformis fick arten av Ernst Gottlieb von Steudel i publikationen Synopsis plantarum Graminearum Vol. 1 när den gavs ut 1854. Namnet airiformis härstammar från latinets airi, som betyder "luft", och syftar på artens lätta, luftiga blomställningar, vars frön lätt sprids med vinden.

Referenser