Bromus squarrosus

Bromus squarrosus L. 1753 Spretlosta
Släkte	Bromus
Undertribus	Bromeae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Spretlosta är en art i lostasläktet inom familjen gräs. Den är en ettårig ört som har smala, linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed de uppåtväxande stråna och blir från 1 till 6 millimeter breda samt 3 till 15 centimeter långa. Växten är tunn men effektiv i sin form, med ihåliga och ledade strån som kan bli mellan 10 och 50 centimeter höga. I toppen utvecklas en luftig vippa – en förgrening där många småax sitter utströdda i olika riktningar. Denna spretiga blomställning är typisk för arten och ger växten dess svenska namn. Vippans öppna struktur underlättar fröspridning med vinden, särskilt i torra och exponerade miljöer.

Spretlosta har en vid utbredning i sydvästra Europa, Centraleuropa, östra Europa, västra Asien, Centralasien, norra Afrika och delar av Sibirien samt norra centrala Kina, Xinjiang och Mongoliet.

Historisk användning och betydelse

Spretlosta har historiskt varit ett vanligt ogräs i odlingslandskapet i Centraleuropa och delar av västra Asien. Den påträffades ofta i spannmålsodlingar, särskilt i vårsäd, där den kunde konkurrera med grödan och minska avkastningen. Arten spreds ofta oavsiktligt med utsädet och har därför i äldre tysk litteratur kallats Saat-Trespe ("sådd-losta"). Tack vare förbättrade metoder för utsädesrensning och förändrade odlingssystem har den minskat i förekomst under 1900-talet.

Synonymer

Forasaccus squarrosus (L.) Bubani 1901

Serrafalcus squarrosus (L.) Bab. 1843

Bromus balsiensis Prodan 1957

Bromus briziformis Willk. 1861

Bromus coloratus Baumg. ex Nyman 1882

Bromus hirsutus Schrank 1818

Bromus leptostachys Pieri 1834

Bromus littoralis Steud. 1854

Bromus megastachys Borbás 1879

Bromus noeanus Boiss. 1859

Bromus oostachys Bornm. 1924

Bromus squarrosus ssp. briziformis Nyman 1882

Bromus squarrosus ssp. consimilis H.Scholz 2010

Bromus squarrosus ssp. danubialis Pénzes 1936

Bromus squarrosus ssp. noeanus Pénzes 1936

Bromus squarrosus ssp. villosus (Roth) K.Richt. 1890

Bromus stribrnyi Velen. 1898

Bromus valdefissus Sennen & Mauricio 1933, nom. nud.

Bromus villosus (Roth) C.C.Gmel. 1805, nom. illeg.

Bromus wolgensis Fisch. ex J.Jacq. 1813

Serrafalcus mollissimus Arv.-Touv. 1871

Serrafalcus squarrosus ssp. villosus (Roth) Arcang. 1882

Etymologi

Det vetenskapliga namnet squarrosus fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753. Namnet squarrosus är ett latinskt adjektiv som betyder "utspretande" eller "stående snett utåt", och kommer av verbet squarro, "sticka ut" eller "spreta". Det används i botaniska sammanhang för att beskriva växtdelar – särskilt blad, fjäll eller axfjäll – som pekar bort från axelns mittlinje snarare än att ligga tätt an. För spretlosta syftar namnet på den karakteristiska blomställningen där småaxen är spridda i olika riktningar, vilket ger växten ett spretigt och något rufsigt utseende.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-29].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-29.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-29].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von; Lovisa Ulrika drottning av Sverige, Montin Lars Jonasson, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli Linnæi ... Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.: Cum privilegio s.r. m:tis Sueciæ & s.r. m:tis polonicæ. Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1753 (lat). https://doi.org/10.5962/bhl.title.669. Libris. 
• Conert, Hans J.: Familie Poaceae. In: Gustav Hegi – Illustrierte Flora von Mitteleuropa. Band I, Teil 3, Blackwell Wissenschafts-Verlag, Berlin 1998 (ger). ISBN 3-8263-3014-8. 
• Holzner, Werner: Die Flora Ackerlandes. Ökologie und Verbreitung der Segetalflora Mitteleuropas, Fischer, Stuttgart 1978 (ger). ISBN 3-437-30349-3. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.