Bromus brachyantherus
| Bromus brachyantherus Döll 1878 | |
| Släkte | Bromus |
| Undertribus | Bromeae |
| Tribus | Poeae |
| Underfamilj | Pooideae |
| Familj | Poaceae |
| Ordning | Poales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Bromus brachyantherus är en art i lostasläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i nordöstra Argentina, nordvästra Argentina, Bolivia, södra Brasilien, sydöstra Brasilien och Uruguay.
Bromus brachyantherus är tuvbildande, fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från till millimeter breda samt 4 till 8 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 40 till 70 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa.
Synonymer
- Bromopsis uruguayensis (Arechav.) Herter 1940
- Bromus brachyantherus ssp. uruguayensis (Arechav.) Roseng., B.R.Arrill. & Izag. 1970
- Bromus uruguayensis Arechav. 1897
Systematik
Det vetenskapliga namnet brachyantherus fick arten av Johannes Christoph Döll i publikationen Flora Brasiliensis Vol. 2 när den gavs ut 1878.
Referenser
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-24].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-24.
- Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-24].
- Martius Karl Friedrich Philipp von, Eschweiler Franz Gerhard, Nees von Esenbeck C. G.: Flora Brasiliensis, seu, Enumeratio plantarum in Brasilia: tam sua sponte quam accedente cultura provenientium, quas in itinere auspiciis Maximiliani Josephi I. Bavariae Regis annis 1817-1820 peracto collegit, partim descripsit; alias a Maximiliano Seren. Principe Widensi, sellovio aliisque advectas addidit, communibus amicorum propriisque studiis secundum methodum naturalem dispositas et illustratas, Sumptibus J.G. Cottae, Stuttgartiae et Tubingae 1840-1906 (lat). https://doi.org/10.5962/bhl.title.454. Libris.
