Melica eligulata

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Melica eligulata
Boiss. 1854
Släkte Melica
Undertribus Meliceae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Melica eligulata är en art i sloksläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1 till 2,5 millimeter breda samt 6 till 12 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 30 till 50 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, en konstruktion så effektiv att den har funnits i gräsfamiljen i miljontals år utan behov av förändring.

Melica eligulata har sitt naturliga utbredningsområde i Afghanistan, Iran, Irak, Libanon och Syrien, från 800 till 2500 meters höjd över havet. Arten växer i torra till halvtorra bergsområden, på steniga sluttningar och i öppna buskmarker. Den förekommer ofta på kalkrik eller grusig mark i klimat med heta somrar och kyligare vintrar, där nederbörden är begränsad och marken väldränerad.

Synonymer

Melica angustifolia Boiss. & C.I.Blanche 1859
Melica minuta ssp. angustifolia (Boiss. & C.I.Blanche) W.Hempel 2012

Etymologi

Det vetenskapliga namnet eligulata fick arten av Pierre Edmond Boissier i publikationen Diagnoses plantarum orientalium novarum Vol. 13 när den gavs ut 1854. Namnet eligulata kommer från latinets prefix e- som betyder ”utan” eller ”saknar”, samt ligula, som betyder ”liten tunga”. Artepitetet eligulata betyder alltså ”utan ligula”. Hos gräs är ligula en liten hinn- eller hårbildning vid övergången mellan bladslida och blad.

Referenser

  • IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-02-12].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-02-12.
  • Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-02-12].
  • Boissier, Edmond: Diagnoses plantarum orientalium novarum, Graz 1842-1959 (lat). Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.