Matucana formosa

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Matucana formosa
F.Ritter 1963
Matucana formosa.JPG
Släkte Matucana
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Matucana formosa är en art i toppkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Ett inofficiellt svenskt namn är tättaggig toppkaktus.

Denna art förgrenar sig ofta vid basen och bildar tuvor med flera stammar. Stammen är klotformad och blir 10 till 15 centimeter hög samt 10 till 15 centimeter i diameter.

Stammen är grågrön och uppdelad i 20 till 30 åsar som i sin tur är uppdelade i något som ger en antydan om vårtor. På vårtorna sitter areoler. Ur areolerna utvecklas mörkbruna taggar som har mörkare spetsar. Taggarna är raka eller lätt krökta, styva och blir grå med åldern. Taggarna består av 1 till 4 centraltaggar som blir 2 till 5 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 6 till 11 radiärtaggar som blir upp till 3 centimeter långa.

Blomman har en lätt krökt blompip, är mörkröd och blir 8 till 10 centimeter lång samt 4 till 7,5 centimeter i diameter. Frukten är klotformad, grön och röd och blir 1,5 centimeter lång samt 1 centimeter i diameter.

Utbredningsområdet är i Peru i västra Sydamerika.

Systematik

Artepitetet formosa kommer från latinets formosus som betyder vacker, formfulländad.

Synonymer

Borzicactus formosus (F.Ritter) Donald 1971
Loxanthocereus formosus (F.Ritter) Buxb. 1974
Submatucana formosa (F.Ritter) Backeb. 1963

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-07-25.
  • IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-07-25].