Glyceria arundinacea
| Glyceria arundinacea Kunth 1829 | |
| Släkte | Glyceria |
| Undertribus | Meliceae |
| Tribus | Poeae |
| Underfamilj | Pooideae |
| Familj | Poaceae |
| Ordning | Poales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Glyceria arundinacea är en art i mannagrässläktet och familjen gräs. Den är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 3 till 8 millimeter breda samt 15 till 30 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 70 till 150 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, en konstruktion så effektiv att den har funnits i gräsfamiljen i miljontals år utan behov av förändring.
Glyceria arundinacea har sitt naturliga utbredningsområde i Altaj, Amur, Bulgarien, Burjatien, centraleuropeiska Ryssland, norra centrala Kina, Tjita, östeuropeiska Ryssland, Ungern, Inre Mongoliet, Iran, Irkutsk, Kamtjatka, Kazakstan, Chabarovsk, Korea, Krasnojarsk, Magadan, Manchuriet, Mongoliet, norra Kaukasus, Primorje, Rumänien, på Sachalin, i sydeuropeiska Ryssland, Transkaukasus, Tuva, Ukraina, västra Sibirien och Sacha. Arten växer främst i fuktiga gräsmarker, vid flodbankar, kärr och strandnära områden, ofta i skuggiga eller halvskuggiga miljöer. Den kan påträffas från havsnivå upp till omkring 1800 meters höjd över havet.
Synonymer
- Glyceria aquatica ssp. arundinacea (Kunth) Asch. & Graebn. 1900
- Hydrochloa arundinacea (Kunth) Sweet 1826
- Poa arundinacea M.Bieb. 1808, nom. illeg.
- Glyceria effusa Kitag. 1937
- Glyceria kamtschatica Kom. 1934
- Glyceria karafutensis Ohwi 1941
- Glyceria retinosa Velen. ex Nyman 1890, nom. nud.
Etymologi
Det vetenskapliga namnet arundinacea fick arten av Karl Sigismund Kunth i publikationen Distribution méthodique de la famille des Graminées Vol. 1 när den gavs ut 1829. Namnet arundinacea kommer från latinets arundo som betyder ”rör” eller ”vass” samt suffixet -acea som betyder ”liknande” eller ”tillhörande”. Namnet syftar alltså på att arten har ett vasst, upprätt växtsätt som påminner om vass eller rör.
Referenser
- IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-01-29].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-01-29.
- Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-01-29].
- Kunth, Karl Sigismund: Distribution méthodique de la famille des Graminées, Paris, Librarie-Gide 1829-1834 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.505.
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.
- Glyceria
- Växter i Altaj
- Växter i Amur
- Växter i Bulgarien
- Växter i Burjatien
- Växter i centraleuropeiska Ryssland
- Växter i norra centrala Kina
- Växter i Tjita
- Växter i östeuropeiska Ryssland
- Växter i Ungern
- Växter i Inre Mongoliet
- Växter i Iran
- Växter i Irkutsk
- Växter i Kamtjatka
- Växter i Kazakstan
- Växter i Chabarovsk
- Växter i Korea
- Växter i Krasnojarsk
- Växter i Magadan
- Växter i Manchuriet
- Växter i Mongoliet
- Växter i norra Kaukasus
- Växter i Primorje
- Växter i Rumänien
- Växter på Sachalin
- Växter i sydeuropeiska Ryssland
- Växter i Transkaukasus
- Växter i Tuva
- Växter i Ukraina
- Växter i västra Sibirien
- Växter i Sacha