Eragrostis hirsuta

Eragrostis hirsuta (Michx.) Nees 1829
Släkte	Eragrostis
Undertribus	Eragrostidinae
Tribus	Eragrostideae
Underfamilj	Chloridoideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Eragrostis hirsuta är en art i kärleksgrässläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 4 till 8 millimeter breda samt 20 till 40 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 45 till 100 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, en typisk blomställning hos många gräs som signalerar både anpassning och skönhet i funktion.

Eragrostis hirsuta har sitt naturliga utbredningsområde i Alabama, Arkansas, Delaware, Florida, Georgia, Illinois, Kentucky, Louisiana, Maryland, vid Mexikanska golfen, i nordöstra Mexiko, sydöstra Mexiko, sydvästra Mexiko, Mississippi, Missouri, New Jersey, North Carolina, Ohio, Oklahoma, South Carolina, Tennessee, Texas, Virginia och West Virginia. Arten växer i torra och solbelysta gräsmarker, på öppna sluttningar och ibland i skogsbryn. Den förekommer från havsnivå upp till omkring 1200 meters höjd över havet.

Synonymer

Poa hirsuta Michx. 1803

Eragrostis sporoboloides J.G.Sm. & Bush 1895

Poa simplex Walter 1788

Etymologi

Det vetenskapliga namnet hirsuta fick arten av André Michaux i publikationen Flora Boreali-Americana Vol. 1 när den gavs ut 1803. Namnet hirsuta kommer från latinets hirsutus som betyder ”hårig” eller ”sträv”, vilket syftar på plantans ofta sträva och håriga blad och stjälkar.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-11-14].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-11-14.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-11-14].
• Michaux, André; Plée Auguste, Redouté Pierre Joseph: Flora Boreali-Americana, sistens caracteres plantarum quas in America septentrionali collegit et detexit Andreas Michaux ... Tabulis æneis 51 ornata., Typis Caroli Crapelet. Parisiis et Argentorati, apud fratres Levrault. 1803 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.5088. Libris. 
• Martius Karl Friedrich Philipp von, Eschweiler Franz Gerhard, Nees von Esenbeck C. G.: Flora Brasiliensis, seu, Enumeratio plantarum in Brasilia: tam sua sponte quam accedente cultura provenientium, quas in itinere auspiciis Maximiliani Josephi I. Bavariae Regis annis 1817-1820 peracto collegit, partim descripsit; alias a Maximiliano Seren. Principe Widensi, sellovio aliisque advectas addidit, communibus amicorum propriisque studiis secundum methodum naturalem dispositas et illustratas, Sumptibus J.G. Cottae, Stuttgartiae et Tubingae 1829 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.6159. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.