Echinochloa polystachya

Echinochloa polystachya (Kunth) Hitchc. 1920
Släkte	Echinochloa
Undertribus	Boivinellinae
Tribus	Paniceae
Underfamilj	Panicoideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Echinochloa polystachya är en art i hönshirssläktet och familjen gräs. Den är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 20 till 35 millimeter breda samt 25 till 50 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 100 till 300 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, vars förgrenade form gör det lättare för både pollen och frön att fångas upp och spridas.

Echinochloa polystachya har sitt naturliga utbredningsområde i nordöstra Argentina, Belize, norra Brasilien, nordöstra Brasilien, södra Brasilien, sydöstra Brasilien, västra centrala Brasilien, Colombia, Costa Rica, Kuba, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Florida, Franska Guyana, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, på Leewardöarna, i Louisiana, centrala Mexiko, vid Mexikanska golfen, i nordöstra Mexiko, sydöstra Mexiko, sydvästra Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Puerto Rico, Surinam, Texas, Trinidad och Tobago, Uruguay, Venezuela och på Windwardöarna. Arten förekommer i fuktiga och varma miljöer, särskilt längs floder, i träskmarker och på översvämningsslätter, ofta från havsnivån upp till omkring 800 meters höjd.

Synonymer

Oplismenus polystachyus Kunth 1816

Panicum bonplandianum Steud. 1853

Panicum polystachyum (Kunth) Steud. 1821, nom. illeg.

Echinochloa spectabilis (Nees ex Trin.) Link 1833

Oplismenus spectabilis (Nees ex Trin.) Kunth 1833

Orthopogon hirsutus Spreng. ex Steud. 1841

Panicum phyllanthum Steud. 1853

Panicum spectabile Nees ex Trin. 1826

Pseudechinolaena spectabilis (Nees ex Trin.) Herter 1953

 

Etymologi

Det vetenskapliga namnet polystachya fick arten av Karl Sigismund Kunth i publikationen Nova genera et species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1816. Namnet polystachya kommer från de grekiska orden polys (πολύς) som betyder ”många” och stachys (στάχυς) som betyder ”ax”, vilket syftar på de många ax som kännetecknar växtens blomvippor.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-10-22].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-10-22.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-10-22].
• Bonpland, Aimé; Humboldt, Alexander von.; Kunth, Karl Sigismund: Nova genera et species plantarum: quas in peregrinatione ad plagam awquinoctialem orbis novi collegerunt / T. 1., Librairie Grecque-Latine-Allemande, Paris 1815, Voyage de Humboldt et Bonpland. P. 6, Botanique (fre). DOI:10.5962/bhl.title.640. Libris. 
• Contributions from the United States National Herbarium, Smithsonian Institution Press, Washington 1890- (eng). ISSN 0097-1618. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.