Cynosurus echinatus

Cynosurus echinatus L. 1753 Taggäxing
Släkte	Cynosurus
Undertribus	Cynosurinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Taggäxing är en art i kamäxingsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, ettåriga ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 3 till 10 millimeter breda samt 5 till 20 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 10 till 100 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa. Denna vippa är inte bara dekorativ — den gör det enklare för vinden att sprida pollen och frön, vilket är viktigt för gräsets fortplantning.

Taggäxing har sitt naturliga utbredningsområde i Albanien, Algeriet, på Azorerna, Balearerna, i Bulgarien, på Kanarieöarna, Korsika, Cypern, östra Egeiska öarna, i Egypten, Frankrike, Grekland, Iran, Irak, Italien, på Kreta, Krim, i Libanon och Syrien, på Madeira, i Marocko, norra Kaukasus, på Balkan, i Palestina, Portugal, Rumänien, på Sardinien, i Saudiarabien, på Selvagensöarna, Sicilien, i Spanien, Schweiz, Transkaukasus, Tunisien, Turkmenistan, Turkiet, Ukraina och västra Himalaya.

Synonymer

Chrysurus echinatus (L.) P.Beauv. 1812

Phalona echinata (L.) Dumort. 1824

Chrysurus giganteus Ten. 1830

Cynosurus castagnei Jord. ex Martrin-Donos 1864, nom. nud.

Cynosurus echinatus ssp. hystrix (Pomel) Trab. 1895

Cynosurus echinatus ssp. purpurascens (Ten.) Arcang. 1882

Cynosurus erroneus Jord. ex Martrin-Donos 1864

Cynosurus giganteus Nyman 1882

Cynosurus hystrix Pomel 1875

Cynosurus pygmaeus Porta 1887

Phalona castagnei Fourr. 1869

Etymologi

Det vetenskapliga namnet echinatus fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753. Namnet echinatus kommer från latin och betyder "försedd med taggar" eller "igelkottsliknande". Det syftar på det borstiga, nästan taggiga utseendet hos blomställningen – ett yttre som påminner om en liten igelkott eller ett tistelliknande huvud, där varje småax bär ett stelt borst.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-08].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-08.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-08-08].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von; Lovisa Ulrika drottning av Sverige, Montin Lars Jonasson, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli Linnæi ... Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.: Cum privilegio s.r. m:tis Sueciæ & s.r. m:tis polonicæ. Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1753 (lat). https://doi.org/10.5962/bhl.title.669. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.