Bromus remotiflorus

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bromus remotiflorus
(Steud.) Ohwi 1935
Bromus remotiflorus kitunegy02.jpg
Släkte Bromus
Undertribus Bromeae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Bromus remotiflorus är en art i lostasläktet och tillhör familjen gräs. Det är en tuvbildande, flerårig ört med tydligt linjära blad som växer både vid basen och längs det ledade strået. Bladen är 5 till 9 millimeter breda och kan bli mellan 18 och 38 centimeter långa. Strået är ihåligt, växer upprätt och blir mellan 60 och 128 centimeter långt. Det har vanligtvis 6 till 7 tydliga noder, där blad och förgreningar fäster, och är ungefär 1,75 till 2 millimeter i diameter. I toppen utvecklas en öppen eller spretig vippa, där blommorna sitter samlade i småax. Denna typ av blomställning är typisk för många arter i släktet och gör det möjligt för vinden att effektivt sprida pollen.

Arten har sitt naturliga utbredningsområde i norra centrala Kina, södra centrala Kina, sydöstra Kina, Japan, Korea, på Kurilerna, i Qinghai och Tibet.

Synonymer

Festuca remotiflora Steud. 1854
Schedonorus remotiflorus (Steud.) Miq. 1866
Bromus pauciflorus (Thunb.) Hack. 1899, nom. illeg.
Bromus stenanthus Hack. ex Honda 1930
Festuca pauciflora Thunb. 1784
Schedonorus pauciflorus (Thunb.) Miq. 1866
Stenofestuca pauciflora (Thunb.) Nakai 1950
 

Etymologi

Det vetenskapliga namnet remotiflorus fick arten av Ernst Gottlieb von Steudel i publikationen Synopsis plantarum Graminearum Vol. 1 när den gavs ut 1854, ursprungligen under namnet Festuca remotiflora. Namnet är bildat av det latinska adjektivet remotus, som betyder ”avlägsen” eller ”gles”, och florus, som härrör från flos (”blomma”). Tillsammans betyder det ”glesblommig” eller mer bokstavligt ”med något avlägset sittande blommor”.

Steudel beskriver specifikt hur blommorna (flosculis) sitter remotiusculis – det vill säga något glest placerade – på en skör och lätt sträv axel (rhachis asperula fragili). Detta är inte bara ett morfologiskt kännetecken, utan också en egenskap som återspeglas exakt i artepitetet.

Referenser

  • IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-28].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-28.
  • Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-28].
  • Steudel, Ernst Gottlieb: Synopsis plantarum Graminearum, Metzler, Stuttgart 1855 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.83535. Libris. 
  • Acta phytotaxonomica et geobotanica., Shokobutshu Bunrui Chiri Gakkai, Kyoto-shi 1932- (jpn). ISSN 0001-6799. Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.