Stenocereus standleyi: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik = ''Stenocereus standleyi'' |auktor = (J.G.Ortega) Buxb. |year = 1961 |altrubrik = |bild = |bildtext = |regnum = Plantae |div =…') |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Taxo | {{Taxo | ||
|rubrik = '' | |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor = (J.G.Ortega) [[Buxb.]] | |auktor = (J.G.Ortega) [[Buxb.]] | ||
|year = 1961 | |year = 1961 | ||
Rad 6: | Rad 6: | ||
|bild = | |bild = | ||
|bildtext = | |bildtext = | ||
| | |subclass = Angiospermae | ||
|supord = Eudicotyledonae | |||
| | |||
|ord = Caryophyllales | |ord = Caryophyllales | ||
|fam = Cactaceae | |fam = Cactaceae | ||
Rad 15: | Rad 13: | ||
|tribus = Pachycereeae | |tribus = Pachycereeae | ||
|genus = Stenocereus | |genus = Stenocereus | ||
|link = | |link = {{PAGENAME}} | ||
|iucn = | |iucn = | ||
}} | }} | ||
'''''Stenocereus standleyi''''' är en [[art]] i [[orgelkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] | '''''Stenocereus standleyi''''' är en [[art]] i [[orgelkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] vars utbredningsområde är i [[nordvästra Mexiko]] och [[sydvästra Mexiko]]. | ||
'' | ''Stenocereus standleyi'' har ett spretigt, buskliknande växtsätt, med många grenar, ingen direkt basstam och blir 2 till 4 meter hög och upp till 5 meter i diameter. | ||
Stammarna är ljus- eller mörkgröna och blir 8 till 12 centimeter i diameter. De är uppdelade i 4 eller 5 [[åsar]] som är brett avrundade och har tvärgående hack i sig. Längs åsarna sitter [[areoler]] med jämna mellanrum, en i varje hack. Ur areolen utvecklas 1 till 6 [[centraltaggar]] som är rödaktiga men blir grå med åldern och blir 2 till 2,5 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 10 till 16 [[radiärtaggar]] som även de bli grå med åldern och blir 1 till 2 centimeter långa. | |||
[[Blomman]] är smalt [[klockformad]] och är öppen under natten. Den är vit till blekrosa, 6 till 8 centimeter lång och 4 till 5 centimeter i diameter. [[Frukten]] är oval och blir 3 till 4 centimeter i diameter. Färgen röd, rödaktigt grön eller orange. | |||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
:''Lemaireocereus standleyi'' <small>J.G.Ortega 1927</small> | : ''Lemaireocereus standleyi'' <small>J.G.Ortega 1927</small> | ||
:'' | : ''Rathbunia standleyi'' <small>(J.G.Ortega) P.V.Heath 1992</small> | ||
:'' | : ''Ritterocereus standleyi'' <small>(J.G.Ortega) Backeb. 1942</small> | ||
== Referenser == | == Referenser == | ||
< | <small> | ||
* {{Bokref/NCL}} | |||
* {{Bokref/TCF}} | |||
* Alvarado-Sizzo, Hernán & Casas, Alejandro. (2023). "''Stenocereus''" 978-3-319-77089-5 52-1. [https://doi.org/10.1007/978-3-319-77089-5_52-1 doi:10.1007/978-3-319-77089-5_52-1] | |||
* {{POWO|2023-07-21}} | |||
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-21}} | |||
</small> | |||
[[Kategori:Stenocereus|standleyi]] | [[Kategori:Stenocereus|standleyi]] | ||
[[Kategori:Växtarter]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i Mexiko]] | [[Kategori:Kaktusar i Mexiko]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i nordvästra Mexiko]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i Sinaloa]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i sydvästra Mexiko]] | [[Kategori:Kaktusar i sydvästra Mexiko]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Colima]] | [[Kategori:Kaktusar i Colima]] | ||
Rad 39: | Rad 51: | ||
[[Kategori:Kaktusar i Nayarit]] | [[Kategori:Kaktusar i Nayarit]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Oaxaca]] | [[Kategori:Kaktusar i Oaxaca]] | ||
<!--- växtgeografi ---> | <!--- växtgeografi ---> | ||
[[Kategori:Växter i Mexiko]] | [[Kategori:Växter i Mexiko]] | ||
[[Kategori:Växter i nordvästra Mexiko]] | |||
[[Kategori:Växter i Sinaloa]] | |||
[[Kategori:Växter i sydvästra Mexiko]] | [[Kategori:Växter i sydvästra Mexiko]] | ||
[[Kategori:Växter i Colima]] | [[Kategori:Växter i Colima]] | ||
Rad 50: | Rad 62: | ||
[[Kategori:Växter i Nayarit]] | [[Kategori:Växter i Nayarit]] | ||
[[Kategori:Växter i Oaxaca]] | [[Kategori:Växter i Oaxaca]] | ||
[[Kategori:Bild saknas-Cactaceae]] | [[Kategori:Bild saknas-Cactaceae]] |
Nuvarande version från 21 juli 2023 kl. 08.04
Stenocereus standleyi (J.G.Ortega) Buxb. 1961 | |
Släkte | Stenocereus |
Tribus | Pachycereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Stenocereus standleyi är en art i orgelkaktussläktet och familjen kaktusväxter vars utbredningsområde är i nordvästra Mexiko och sydvästra Mexiko.
Stenocereus standleyi har ett spretigt, buskliknande växtsätt, med många grenar, ingen direkt basstam och blir 2 till 4 meter hög och upp till 5 meter i diameter.
Stammarna är ljus- eller mörkgröna och blir 8 till 12 centimeter i diameter. De är uppdelade i 4 eller 5 åsar som är brett avrundade och har tvärgående hack i sig. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum, en i varje hack. Ur areolen utvecklas 1 till 6 centraltaggar som är rödaktiga men blir grå med åldern och blir 2 till 2,5 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 10 till 16 radiärtaggar som även de bli grå med åldern och blir 1 till 2 centimeter långa.
Blomman är smalt klockformad och är öppen under natten. Den är vit till blekrosa, 6 till 8 centimeter lång och 4 till 5 centimeter i diameter. Frukten är oval och blir 3 till 4 centimeter i diameter. Färgen röd, rödaktigt grön eller orange.
Synonymer
- Lemaireocereus standleyi J.G.Ortega 1927
- Rathbunia standleyi (J.G.Ortega) P.V.Heath 1992
- Ritterocereus standleyi (J.G.Ortega) Backeb. 1942
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- Alvarado-Sizzo, Hernán & Casas, Alejandro. (2023). "Stenocereus" 978-3-319-77089-5 52-1. doi:10.1007/978-3-319-77089-5_52-1
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-21.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-21].