Rebutia neocumingii: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
|auktor = (Backeb.) [[D.R.Hunt]] | |auktor = (Backeb.) [[D.R.Hunt]] | ||
|year = 1987 | |year = 1987 | ||
|altrubrik = Storkranskaktus<ref>{{SKUD|49520|storkranskaktus}}</ref> | |altrubrik = Storkranskaktus<ref name="SKUD">{{SKUD|49520|storkranskaktus}}, ullig storkranskaktus, fintaggig storkranskaktus</ref> | ||
|bild = Weingartia pulquinensis RH 786.jpg | |bild = Weingartia pulquinensis RH 786.jpg | ||
|bildtext = | |bildtext = ''R. neocumingii'' ssp. ''pulquinensis'' | ||
|regnum = Plantae | |regnum = Plantae | ||
|div = Spermatopsida | |div = Spermatopsida | ||
Rad 18: | Rad 18: | ||
|link = Rebutia | |link = Rebutia | ||
}} | }} | ||
'''Storkranskaktus''' är en [[art]] i [[kranskaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i de [[bolivianska]] departementen [[Chuquisaca]], [[Cochabamba]], [[Potosí]] och [[Santa Cruz, Bolivia|Santa Cruz]]. | '''Storkranskaktus''' är en [[art]] i [[kranskaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 1400 till 3000 meter i de [[bolivianska]] departementen [[Chuquisaca]], [[Cochabamba]], [[Potosí]] och [[Santa Cruz, Bolivia|Santa Cruz]]. Den är vanligtvis [[solitärväxande]]. | ||
<ref>{{bokref/TCF}}</ref><ref>{{bokref/NCL}}</ref> | |||
Storkranskaktusen har en platt [[klotformad]] till klotformad stam med en ljus- till mörkgrön hud och blir upp till 30 centimeter hög samt 30 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i [[vårtor]]. På vårtan sitter en oval [[areol]] som är något insjunken. Ur areolen utvecklas 10 till 28 taggar som pekar rakt ut, spretar och är blekgula med mörka spetsar. Taggarna består av 0 till 4 [[centraltaggar]] som blir 1,5 till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 8 till 24 [[radiärtaggar]] som blir 0,7 till 3 centimeter långa. [[Blomman]] utvecklas längs kanten nära toppen av stammen och är gul, orange eller röd. Den blir upp till 3,5 centimeter lång och 4 centimeter i diameter. Det utvecklas 1 till 4 blommor ur en areol. [[Fröna]] är 0,8 till 1,1 millimeter i diameter.<ref>{{bokref/TCF}}</ref><ref>{{bokref/NCL}}</ref> | |||
== Underarter == | |||
'''''R. neocumingii'' ssp. ''neocumingii''''' | |||
:Underart ''neocumingii'' beskrivs som huvudarten. Den har sitt utbredningsområde från 2000 till 3000 meter höjd i de bolivianska departementen Chuquisaca, Cochabamba och Potosí. | |||
'''Ullig storkranskaktus<ref name="SKUD"/> - ''R. neocumingii'' ssp. ''lanata''''' <small>(F.Ritter) D.R.Hunt 2003</small> | |||
:Underart ''lanata'' har en mer eller mindre klotformad stam som blir upp till 13 centimeter hög och 17 centimeter i diameter. Vårtorna är stora, framstående och areolerna är mycket ulliga. Blomman är gul och blir upp till 3,5 centimeter lång samt 3 centimeter i diameter. Underarten har sitt utbredningsområde på höjder från 1500 till 1800 meter i det bolivianska departementet Chuquisaca. | |||
'''Fintaggig storkranskaktus<ref name="SKUD"/> - ''R. neocumingii'' ssp. ''pulquinensis''''' <small>(Cárdenas) D.R.Hunt 2003</small> | |||
:Underart ''pulquinensis'' har en klotformad till cylindrisk stam som blir upp till 20 centimeter hög samt 10 centimeter i diameter. Taggarna är tunnare. Blomman är gul och blir upp till 2,5 centimeter lång samt 2,5 centimeter i diameter. Fröna är 0,5 till 0,8 millimeter i diameter. Underarten har sitt utbredningsområde på höjder från 1400 till 2000 meter i de bolivianska departementen Cochabamba och Santa Cruz. | |||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
Rad 57: | Rad 68: | ||
:''Sulcorebutia lanata'' <small>(F.Ritter) F.H.Brandt 1976</small> | :''Sulcorebutia lanata'' <small>(F.Ritter) F.H.Brandt 1976</small> | ||
:''Weingartia longigibba'' <small>F.Ritter 1961</small> | :''Weingartia longigibba'' <small>F.Ritter 1961</small> | ||
:''Sulcorebutia longigibba'' <small>(F.Ritter) F.H.Brandt | :''Sulcorebutia longigibba'' <small>(F.Ritter) F.H.Brandt 1976</small> | ||
:''Weingartia lanata'' ssp. ''longigibba'' <small>(F.Ritter) Donald 1980</small> | :''Weingartia lanata'' ssp. ''longigibba'' <small>(F.Ritter) Donald 1980</small> | ||
:''Weingartia riograndensis'' <small>F.Ritter 1961</small> | :''Weingartia riograndensis'' <small>F.Ritter 1961</small> | ||
:''Sulcorebutia riograndensis'' (F.Ritter) F.H.Brandt 1976 | :''Sulcorebutia riograndensis'' <small>(F.Ritter) F.H.Brandt 1976</small> | ||
:''Weingartia lanata'' ssp. ''riograndensis'' <small>(F.Ritter) Donald 1980</small> | :''Weingartia lanata'' ssp. ''riograndensis'' <small>(F.Ritter) Donald 1980</small> | ||
:''Rebutia neocumingii'' ssp. ''riograndensis'' <small>(F.Ritter) D. R.Hunt 1997</small> | :''Rebutia neocumingii'' ssp. ''riograndensis'' <small>(F.Ritter) D. R.Hunt 1997</small> |
Versionen från 24 juli 2014 kl. 06.39
Rebutia neocumingii (Backeb.) D.R.Hunt 1987 Storkranskaktus[1] | |
R. neocumingii ssp. pulquinensis | |
Undergrupp | Weingartia |
Släkte | Rebutia |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Storkranskaktus är en art i kranskaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 1400 till 3000 meter i de bolivianska departementen Chuquisaca, Cochabamba, Potosí och Santa Cruz. Den är vanligtvis solitärväxande.
Storkranskaktusen har en platt klotformad till klotformad stam med en ljus- till mörkgrön hud och blir upp till 30 centimeter hög samt 30 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i vårtor. På vårtan sitter en oval areol som är något insjunken. Ur areolen utvecklas 10 till 28 taggar som pekar rakt ut, spretar och är blekgula med mörka spetsar. Taggarna består av 0 till 4 centraltaggar som blir 1,5 till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 8 till 24 radiärtaggar som blir 0,7 till 3 centimeter långa. Blomman utvecklas längs kanten nära toppen av stammen och är gul, orange eller röd. Den blir upp till 3,5 centimeter lång och 4 centimeter i diameter. Det utvecklas 1 till 4 blommor ur en areol. Fröna är 0,8 till 1,1 millimeter i diameter.[2][3]
Underarter
R. neocumingii ssp. neocumingii
- Underart neocumingii beskrivs som huvudarten. Den har sitt utbredningsområde från 2000 till 3000 meter höjd i de bolivianska departementen Chuquisaca, Cochabamba och Potosí.
Ullig storkranskaktus[1] - R. neocumingii ssp. lanata (F.Ritter) D.R.Hunt 2003
- Underart lanata har en mer eller mindre klotformad stam som blir upp till 13 centimeter hög och 17 centimeter i diameter. Vårtorna är stora, framstående och areolerna är mycket ulliga. Blomman är gul och blir upp till 3,5 centimeter lång samt 3 centimeter i diameter. Underarten har sitt utbredningsområde på höjder från 1500 till 1800 meter i det bolivianska departementet Chuquisaca.
Fintaggig storkranskaktus[1] - R. neocumingii ssp. pulquinensis (Cárdenas) D.R.Hunt 2003
- Underart pulquinensis har en klotformad till cylindrisk stam som blir upp till 20 centimeter hög samt 10 centimeter i diameter. Taggarna är tunnare. Blomman är gul och blir upp till 2,5 centimeter lång samt 2,5 centimeter i diameter. Fröna är 0,5 till 0,8 millimeter i diameter. Underarten har sitt utbredningsområde på höjder från 1400 till 2000 meter i de bolivianska departementen Cochabamba och Santa Cruz.
Synonymer
|
|
Referenser
- ^ a b c SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - storkranskaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9, ullig storkranskaktus, fintaggig storkranskaktus
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.