Pinus sylvestris

Pinus sylvestris L. 1753 Tall
Släkte	Pinus
Familj	Pinaceae
Ordning	Pinales
Rike	Plantae

Tall är ett träd i tallsläktet i familjen tallväxter.

Tallen kan bli upp till 40 meter hög. På gynnsamma växtplatser får den en rak och smärt stam som är kvistfri ända upp till kronan som bärs upp av ett mindre antal stora grenar. Barken på den övre halvan av stammen är rödbrun. Barren är grågröna eller blågröna och sitter två och två på små, korta skott. Dessa korta skott utgår från längre skott som har strödda fjäll. Kotten har fjäll som är tjockare mot spetsen och där tvärt avhuggna med en vårta i mitten. Tallkotten mognar först det andra året.

Detta träd är sambyggare och vindpollineras. Honblommorna har purpurröda fjäll och hanblommorna består bara av små gula, axlika ståndarsamlingar. Tallen släpper ifrån sig oerhörda mängder pollen som lägger sig som ett svavelgult pulver på marken och vattensamlingar i skogen. Pollenet kan föras flera mil med vindarna.

Tallen har djupgående rötter och trivs bra på många olika växtplatser men föredrar varm, torr och mager jord. På myrar blir tallen dvärgartat liten, så kallad martall, som vid 50 års ålder bara är ett par meter hög och med en mycket smal stam.

Tallen har stor ekonomisk betydelse som virke och pappersråvara. Utbredningsområdet är i Europa och Asien.

• 

  Bark

• 

  Kottar

• 

  Honblommor

• 

  Hankottar

Varieteter

Pinus sylvestris var. elicinii Kandemir & Mataraci 2018

Pinus sylvestris var. hamata Steven 1838

Pinus sylvestris var. lapponica Hartm. 1849

Pinus sylvestris var. mongholica Litv. 1905

Synonymer

Pinus armena K.Koch 1849 → P. sylvestris var. hamata

Pinus binato-folio Gilib. 1792

Pinus borealis Salisb. 1796

Pinus caucasica (Medw.) N.Busch. 1917 → P. sylvestris var. hamata

Pinus cretacea (Kalen.) Kalen. ex Trautv. 1884

Pinus ericetorum Thore 1810

Pinus erzeroomica Calvert ex Gordon & Glend. 1858

Pinus fominii Kondr. 1950

Pinus frieseana Wich. 1859 → P. sylvestris var. lapponica

Pinus genevensis Carrière 1855

Pinus genovensis Garsault 1764

Pinus hagenaviensis K.Koch 1873

Pinus hamata (Steven) Sosn. 1925 → P. sylvestris var. hamata

Pinus kochiana Klotzsch ex K.Koch 1849 → P. sylvestris var. hamata

Pinus krylovii Serg. & Kondr. 1953

Pinus lapponica (Hartm.) Mayr 1906 → P. sylvestris var. lapponica

Pinus montana Hoffm. 1791

Pinus mughus Jacq. 1787

Pinus resinosa Savi 1798

Pinus rigensis (Loudon) Trautv. 1884

Pinus rubra Mill. 1768

Pinus scariosa Lodd. ex Loudon 1842

Pinus sosnowskyi Nakai 1939 → P. sylvestris var. hamata

Pinus takahasii Nakai 1939 → P. sylvestris var. mongholica

Pinus tartarica Mill. 1768

Pinus ussuriensis (Liou & Q.L.Wang) W.C.Cheng & Y.W.Law 1961 → P. sylvestris var. mongholica

Pinus yamazutae Uyeki 1929 → P. sylvestris var. mongholica

Det finns en annan art som beskrivits med samma namn: Pinus sylvestris Thunb. Den är en synonym till Pinus thunbergii.

Referenser

• Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
• Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-06-30.
• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-06-30].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - tall - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9