Deschampsia media
| Deschampsia media (Gouan) Roem. & Schult. 1817 | |
| |
| Släkte | Deschampsia |
| Undertribus | Aristaveninae |
| Tribus | Poeae |
| Underfamilj | Pooideae |
| Familj | Poaceae |
| Ordning | Poales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Deschampsia media är en art i tåtelsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 0,5 till 1 millimeter breda samt 2 till 20 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 8 till 70 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, där de spretiga grenarna ger en elegant, nästan dansande form i sommarvinden.
Deschampsia media har sitt naturliga utbredningsområde i Albanien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Marocko, norra Kaukasus, på Balkan, i Portugal, Spanien och Transkaukasus. Arten är typiskt tuvebildande och växer på torra, grusiga och kalkrika sluttningar, ofta i bergiga regioner och öppna skogsmarker. Den återfinns från 200 till 2200 meters höjd över havet.
Synonymer
- Aira cespitosa var. media (Gouan) Bonnet 1877
- Aira cespitosa ssp. media (Gouan) Douin 1932
- Aira media Gouan 1773
- Campella media (Gouan) Link 1827
- Deschampsia cespitosa ssp. media (Gouan) Husn. 1897
- Deschampsia cespitosa ssp. media (Gouan) K.Richt. 1890
- Schismus gouanii Trin. 1820
- Aira alpina Savi 1815, nom. illeg.
- Aira capillaris Savi 1798
- Aira caryophyllea Bertol. 1834
- Aira juncea Vill. 1779
- Aira pumila Vill. ex Trin. 1830, nom. illeg.
- Aira refracta Lag. 1805
- Aira subaristata Faye ex Andersson 1865
- Aira subtriflora Lag. 1805
- Aira triflora Roem. & Schult. 1817, nom. illeg.
- Calamagrostis leersii Koeler 1802
- Deschampsia cespitosa ssp. convoluta (Rouy) P.Fourn. 1928
- Deschampsia cespitosa ssp. juncea (Vill.) Rouy 1913
- Deschampsia cespitosa ssp. subtriflora (Lag.) Ehr.Bayer & G.López 1994
- Deschampsia elegans Sennen 1916
- Deschampsia juncea (Vill.) P.Beauv. 1812
- Deschampsia media ssp. masclansii Cervi & Romo 1981
- Deschampsia media ssp. refracta (Lag.) Paunero 1955
- Deschampsia refracta (Lag.) Roem. & Schult. 1817
- Deschampsia subtriflora Parl. 1845
- Schismus villarsii Trin. 1820
Etymologi
Det vetenskapliga namnet media fick arten av Antoine Gouan i publikationen Illustrationes et observationes botanicæ när den gavs ut 1773. Namnet media kommer från latin medius, som betyder “mitten” eller “mellanliggande”, vilket kan syfta på artens morfologiska eller geografiska placering i förhållande till andra arter i släktet.
Referenser
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-28].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-28.
- Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-08-28].
- Gouan, Antoine; Pfenninger Heinrich: Illustrationes et observationes botanicæ, ad specierum historiam facientes. Seu rariorum plantarum indigenarum, pyrenaicarum, exoticarum adumbrationes, synonymorum reformationes, descriptionum castigationes, varietatum ad species genuinas redactarum determinationes. Cum iconibus ex naturæ typo et magnitudine naturali ab auctore delineatis., Tiguri, apud Orell, Gessner, Fuesslin & socios, MDCCLXXIII. 1773 (lat). Libris.
- Linné, Carl von; Römer Johann Jakob, Schultes Joseph August, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli a Linné equitis Systema vegetabilium secundum classes ordines genera species. Cum characteribus, differentiis et synonymiis. Editio nova, speciebus inde ab editione XV. detectis aucta et locupletata. Curantibus Joanne Jacobo Roemer ... et Jos. Augusto Schultes., Stuttgardtiæ sumtibus J. G. Cottae. 1817. 1817 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.825. Libris.
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.
