Cuscuta europaea

Cuscuta europaea L. 1753 Nässelsnärja
Släkte	Cuscuta
Familj	Convolvulaceae
Ordning	Solanales
Överordning	Eudicotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Nässelsnärja är en parasit i snärjsläktet i familjen vindeväxter. Arten saknar klorofyll och måste därför leva som parasit. Detta innebär att den måste suga näringsämnen ur andra växter eftersom den inte kan tillverka dessa själv.

Nässelsnärjan blir mellan 30 och 120 centimeter hög. Stjälken är vit till ljusröd och förgrenad. Blommorna är ljusrosa och sitter i huvuden.

Den gror i jorden men den lilla groddplantan som bara är en kort, trådlik stjälk börjar inom kort att försöka komma åt någon annan växt som den kan fästa sig på för resten av sommaren. I flera veckor kan den lilla nässelsnärjan hålla på med detta sökande, antingen genom att resa upp toppen och utföra en kretsande rörelse eller genom att lägga sig på marken och vänta till dess att en lämplig planta gror alldeles i närheten. Hittar den lilla parasiten ingen värdväxt så kommer den att dö. Om en lämplig, helst örtartad, växt kommer i vägen så slingrar sig den hungriga parasiten omkring dess stjälk och bladskaft. Här och var växer det fram små sugvårtor eller sugskivor från vilka haustorier borrar sig in i värdplantan. Så angrips i synnerhet brännässla och humle men därutöver ett hundratal andra örter och vedväxter.

Utbredningsområdet är i Europa, norra Afrika och i Asien.

• 

  Nässelsnärja på brännässla

• 

  På fältmalört

• 

  Illustration

Varieteter

Cuscuta europaea var. indica Engelm. 1859

Cuscuta europaea var. nepalensis Yunck. 1957

Synonymer

Cassytha major Gray 1822

Cuscuta brachystyla K.Koch 1849

Cuscuta capillaris Edgew. 1846

Cuscuta epicnidea Bernh. 1844

Cuscuta epitriphyllum Bernh. 1844

Cuscuta filiformis Lam. 1779

Cuscuta halophila Engelm. 1859

Cuscuta halophyta Fr. 1832

Cuscuta hyalina Boiss. ex Engelm. 1859

Cuscuta indica (Engelm.) Petrov ex Butkov 1953 → C. europaea var. indica

Cuscuta ligustri Aresch. 1853

Cuscuta major Gilib. 1782

Cuscuta monogyna Schmidt ex Engelm. 1859

Cuscuta schkuhriana Pfeiff. 1845

Cuscuta segetum Rota 1847

Cuscuta solani Holuby 1874

Cuscuta tetrandra Moench 1794

Cuscuta tetrasperma Jan ex Engelm. 1859

Cuscuta tubulosa J.Presl & C.Presl 1822

Cuscuta urceolata Stokes 1812

Cuscuta urticae W.D.J.Koch & Schnizl. 1845

Cuscuta viciae W.D.J.Koch & Schnizl.

Cuscuta vulgaris Gaterau 1789

Cuscuta vulgaris Pers. 1805

 

Referenser

• Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
• Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-21.
• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-21].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - nässelsnärja - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9