Calamagrostis arundinacea

Calamagrostis arundinacea (L.) Roth 1788 Piprör
Släkte	Calamagrostis
Undertribus	Agrostidinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Piprör är en art i rörsläktet och familjen gräs. Den utmärker sig genom sina höga, böjliga strån och vida vippa som dansar i vinden, särskilt i fuktiga skogar och längs diken. Växten är tuvbildande, har korta rhizomer och bildar kraftiga bestånd. De linjära bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1,8 till 10 millimeter breda samt mellan 8 och 50 centimeter långa. Strået är ihåligt, ledat och upprättväxande, och når från 60 till 150 centimeters höjd. I toppen utvecklas en blomrik, ofta något spretig vippa där blommorna sitter samlade i småax.

Med sitt vidsträckta utbredningsområde är piprör en av de mest spridda arterna i rörsläktet. Den förekommer i stora delar av Europa och Asien, från Atlantkusten till östra Sibirien och Japan, samt lokalt på Nya Guinea och i Filippinerna. Arten är särskilt vanlig i fuktiga skogsmarker, längs vattendrag och i fjällområden. I Sverige är piprör en välkänd art som förekommer naturligt i hela landet, särskilt i norra och mellersta landsdelarnas skogslandskap samt i fjällregionen.

Synonymer

Agrostis arundinacea L. 1753

Arundo agrostis Scop. 1771

Arundo montana Gaudin 1811

Arundo silvatica Schrad. 1806

Calamagrostis montana DC. 1815, nom. illeg.

Calamagrostis sylvatica Besser 1809

Cinna arundinacea (L.) P.Beauv. 1812, nom. illeg.

Deyeuxia arundinacea (L.) Jansen 1952, nom. illeg.

Deyeuxia montana P.Beauv. 1812

Deyeuxia sylvatica Kunth 1829

Donax montanus P.Beauv. 1812

Arundo clarionis Loisel. 1807

Athernotus pyramidalis (Host) Dulac 1867

Calamagrostis abietina Schur 1859

Calamagrostis aristata Ohwi 1931

Calamagrostis austrojeholensis Honda 1935

Calamagrostis brachytricha Steud. 1854

Calamagrostis brevifolia Steud. ex Miq. 1870, nom. illeg.

Calamagrostis brevipila Steud. ex Miq. 1870, nom. nud.

Calamagrostis chassanensis Prob. 1984

Calamagrostis clarionis (Loisel.) Loisel. 1807

Calamagrostis collina Franch. 1888

Calamagrostis distantiflora Luchnik 1936

Calamagrostis formosana Hayata 1918

Calamagrostis glabriflora Popov 1949

Calamagrostis henryi (Rendle) J.L.Yang 1988

Calamagrostis heterogluma (Nakai) Honda 1926

Calamagrostis hsinganensis (Kitag.) Kitag. 1954

Calamagrostis hupehensis (Rendle) Chase 1936

Calamagrostis hymenoglossa Ohwi 1941

Calamagrostis licentiana Hand.-Mazz. 1938

Calamagrostis matsudana Honda 1929

Calamagrostis monticola Petrov ex Kom. 1932

Calamagrostis morrisonensis Hayata 1918

Calamagrostis nipponica Franch. & Sav. 1878

Calamagrostis parviflora Rupr. 1845

Calamagrostis pyramidalis Host 1809

Calamagrostis rariflora Schur 1859

Calamagrostis robusta Franch. & Sav. 1878, nom. illeg.

Calamagrostis sciuroides Franch. & Sav. 1878

Calamagrostis silvatica ssp. contracta Dumort. 1824

Calamagrostis subalpina Schur 1866

Calamagrostis sublanceolata Honda 1926

Calamagrostis sugawarae Ohwi 1932

Deyeuxia abietina (Schur) Fuss 1866

Deyeuxia ampla Keng 1941

Deyeuxia brachytricha (Steud.) D.M.Chang 1959

Deyeuxia formosana (Hayata) C.C.Hsu 1971

Deyeuxia henryi Rendle 1904

Deyeuxia hupehensis Rendle 1904

Deyeuxia matsudana (Honda) Keng 1941

Deyeuxia multiflora P.Beauv. ex Nyman 1882

Deyeuxia pyramidalis (Host) Veldkamp 1992

Deyeuxia rariflora (Schur) Fuss 1866

Deyeuxia robusta Makino 1890, nom. illeg.

Deyeuxia sciuroides (Franch. & Sav.) Keng 1941

Deyeuxia subalpina Schur 1866

Deyeuxia zhongdianensis L.Liu 1994

Etymologi

Det vetenskapliga namnet arundinacea gavs av Carl von Linné i verket Species plantarum Vol. 1 som publicerades 1753. Namnet kommer av latinets arundo, som betyder "rör", och adjektivet -aceus, som anger likhet. Arundinacea betyder alltså ungefär "rörliknande", vilket syftar på de ihåliga, böjliga strån som är typiska för arten.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-30].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-30.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-30].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von; Lovisa Ulrika drottning av Sverige, Montin Lars Jonasson, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli Linnæi ... Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.: Cum privilegio s.r. m:tis Sueciæ & s.r. m:tis polonicæ. Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1753 (lat). https://doi.org/10.5962/bhl.title.669. Libris. 
• Roth, Albrecht Wilhelm: Alberti Guilielmi Rothii, ... Tentamen florae germanicae. Tomus 1. Continens enumerationem plantarum in Germania sponte nascentium., Lipsiae, in Bibliopolio I.G. Mülleriano. 1788 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.6694. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.