Citrus: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
|link={{PAGENAME}} | |link={{PAGENAME}} | ||
}} | }} | ||
'''Citrussläktet''' omfattar knappt 30 [[arter]] i familjen [[vinruteväxter]]. | '''Citrussläktet''' omfattar knappt 30 [[arter]] i familjen [[vinruteväxter]]. Det finns också en stor mängd [[hybrider]], [[grupper]] och [[sorter]]. Många av citrusarterna och hybriderna har ätliga, välkända frukter, till exempel [[citron]] och [[apelsin]]. Alla arter utom en är städsegröna [[träd]] och [[buskar]]. [[Blommorna]] är vanligen vita och de doftar starkt. | ||
Citrussläktet kommer ursprungligen från [[Himalaya]], sydöstra [[Asien]], [[Australien]] och öar i [[sydvästra Stilla havet]]. Arter har även [[naturaliserats]] i många andra områden i världen. | Citrussläktet kommer ursprungligen från [[Himalaya]], sydöstra [[Asien]], [[Australien]] och öar i [[sydvästra Stilla havet]]. Arter har även [[naturaliserats]] i många andra områden i världen. | ||
| Rad 47: | Rad 47: | ||
: ''[[Citrus warburgina]]'' | : ''[[Citrus warburgina]]'' | ||
: ''[[Citrus wintersii]]'' | : ''[[Citrus wintersii]]'' | ||
|} | |} | ||
== | == Några hybrider == | ||
{| | {| | ||
|style="width: 50%;" valign="top"| | |style="width: 50%;" valign="top"| | ||
| Rad 60: | Rad 55: | ||
: ''[[Citrus × aurantium]]'' - storcitrus | : ''[[Citrus × aurantium]]'' - storcitrus | ||
: ''[[Citrus × floridana]]'' - limequat | : ''[[Citrus × floridana]]'' - limequat | ||
: ''[[Citrus × insitorum]]'' | : ''[[Citrus × insitorum]]'' | ||
: ''[[Citrus × junos]]'' - yuzu | : ''[[Citrus × junos]]'' - yuzu | ||
|style="width: 50%;" valign="top"| | |style="width: 50%;" valign="top"| | ||
: ''[[Citrus × limon]]'' - citron | : ''[[Citrus × limon]]'' - citron | ||
: ''[[Citrus × polytrifolia]]'' | : ''[[Citrus × polytrifolia]]'' | ||
: ''[[Citrus × taitensis]]'' - tahitiapelsin | : ''[[Citrus × taitensis]]'' - tahitiapelsin | ||
: ''[[Citrus × webberi]]'' | : ''[[Citrus × webberi]]'' | ||
|} | |} | ||
| Rad 82: | Rad 67: | ||
<small> | <small> | ||
* {{Bokref/Mab}} | * {{Bokref/Mab}} | ||
* {{POWO| | * {{POWO|2022-07-02}} | ||
* {{SKUD|6514|citrussläktet}} | * {{SKUD|6514|citrussläktet}} | ||
</small> | </small> | ||
| Rad 105: | Rad 90: | ||
[[Kategori:Växtsläkten i Kambodja]] | [[Kategori:Växtsläkten i Kambodja]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten i Laos]] | [[Kategori:Växtsläkten i Laos]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten i | [[Kategori:Växtsläkten i Myanmar]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten på Nikobarerna]] | [[Kategori:Växtsläkten på Nikobarerna]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten i Thailand]] | [[Kategori:Växtsläkten i Thailand]] | ||
Nuvarande version från 2 juli 2022 kl. 21.47
| Citrus L. 1753 Citrussläktet | |
| C. × aurantium Sinensis-Gruppen, apelsin | |
| Familj | Rutaceae |
| Ordning | Sapindales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Citrussläktet omfattar knappt 30 arter i familjen vinruteväxter. Det finns också en stor mängd hybrider, grupper och sorter. Många av citrusarterna och hybriderna har ätliga, välkända frukter, till exempel citron och apelsin. Alla arter utom en är städsegröna träd och buskar. Blommorna är vanligen vita och de doftar starkt.
Citrussläktet kommer ursprungligen från Himalaya, sydöstra Asien, Australien och öar i sydvästra Stilla havet. Arter har även naturaliserats i många andra områden i världen.
Arter
|
|
Några hybrider
|
|
Referenser
- Mabberley, D. J.: Mabberley's plant-book: a portable dictionary of plants, their classification and uses, Cambridge University Press, Cambridge, UK 2008 (eng). ISBN 978-0-521-82071-4 (hardback). Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2022-07-02.
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - citrussläktet - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9