Eriosyce senilis ssp. coimasensis

Från Plantae
(Omdirigerad från Neoporteria robusta)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eriosyce senilis ssp. coimasensis
(F.Ritter) Katt. 1994
Eriosyce senilis subsp. coimasensis FK 86.jpg
Art E. senilis
Undergrupp Neoporteria
Släkte Eriosyce
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
Status enligt rödlista: sårbar
Status iucn3.1 VU.svg

Eriosyce senilis ssp. coimasensis är en underart till tät trattkaktus i trattkaktussläktet och familjen kaktusväxter, som har sin naturliga växtplats i de chilenska regionerna Valparaíso och Coquimbo. De flesta bestånden återfinns söder om Montenegro.[1]

Den blir klotformad till cylindrisk i formen och 4 till 12 centimeter i diameter. Plantan är farankrad i marken via tuberösa rötter. Växtkroppen är uppdelad i 13 till 21 åsar som blir 3 till 8 millimeter höga och har tvärgående fåror mellan areolerna. De ulliga areolerna blir 6 till 10 millimeter långa och 4 till 6 millimeter breda. I raeolerna sitter raka eller något krökta taggar som är grågula eller mörkgrå i färgen. Taggarna består av 15 till 40 radiärtaggar som blir 2 till 6 centimeter långa. Mitt i areolen sitter 4 till 20 centraltaggar som blir 3 till 6 centimeter långa.[2]

E. senilis ssp. coimasensis blommor är identiska med huvudarten, är smalt trattformade till mer eller mindre rörformade och rosaröda i färgen. Areolerna som blomman utvecklas har ull och en mängd borststrån nära hypanthium. De inre kronbladen är innåtböjda. Den ljusröda frukten är avlång till formen. Fröna är bruna, blir 1 millimeter stora och har en skrovlig yta.[3]

Artbeskrivningen baseras på ett exemplar insamlat nära Las Coimas i den chilenska regionen Valparaíso. Plantan samlades in av Friedrich Ritter 1955 (FR 473).

E. senilis ssp. coimasensis anses vara sårbar och finns upptagen på rödlistan.[4]

Synonymer

Neoporteria coimasensis F.Ritter 1963
Neoporteria robusta F.Ritter 1963

Referenser

  1. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Kattermann, Fred; Hunt David, Taylor Nigel P.: Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified, David Hunt, Richmond 1994, Succulent plant research ; 1 (eng). ISBN 0-9517234-2-1 (pbk). Libris. 
  4. ^ Guerrero, P., Faundez, L., Saldivia, P. & Walter, H.E. 2017. Eriosyce senilis (amended version of 2013 assessment). The IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T152286A121467008 https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 10 July 2018.