Mammillaria crinita

Från Plantae
(Omdirigerad från Neomammillaria pygmaea)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mammillaria crinita
DC. 1828
Borstig hakvårtkaktus [1]
Mammillaria crinita pm 1.JPG
Undergrupp Stylothelae
Släkte Mammillaria
Tribus Cacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Borstig hakvårtkaktus är en art i vårtkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat i de mexikanska delstaterna Aguascalientes, Guanajuato, Hidalgo, Querétaro Arteaga, San Luis Potosí och Zacatecas. Den är vanligtvis tuvbildande och har en stam som är platt klotformad. Det finns vanligtvis ingen ull eller borststrån mellan vårtorna. På vårtorna sitter det 15 till 20 taggar som blir 16 till 18 millimeter långa. Centraltaggar avslutas med en krok. Blomman blir 16 millimeter lång och är smutsvit till färgen.[2][3]

Underarter

M. crinita ssp. crinita

Underart crinita är solitärväxande och blir 1,5 till 4 centimeter hög samt 2,5 till 6 centimeter i diameter. Den är uppdelad i vårtor som blir 16 till 18 millimeter långa, 4 till 6 millimeter i diameter och har ingen ull eller borststrån mellan dem. På vårtorna sitter 4 till 5 centraltaggar som är glasaktigt gula med mörkare spetsar och blir 10 till 20 millimeter långa. De nedersta avslutas med en krok. Runt centraltaggarna sitter 16 till 20 radiärtaggar som är glasvita, hårlika och blir 10 till 18 millimeter långa. Blomman är blekgul och blir 14 till 16 millimeter lång samt 15 till 18 millimeter i diameter. Frukten är brunaktig och blir 6 till 12 millimeter lång samt 2 till 3 millimeter i diameter. Har sin förekomst i västra Hidalgo samt Queretaro.

M. crinita ssp. leucantha (Boed.) D.R.Hunt 1997

Underart leucantha är solitärväxande eller ibland tuvbildande och platt klotformad. Den har sparsamt med ull mellan vårtorna samt ett fåtal vita, fina borststrån som blir cirka 5 millimeter långa. På vårtorna sitter 3 till 4 centraltaggar som blir 5 till 6 millimeter långa och är bleka till en början men senare bärnstensgula. 1 till 3 av dem avslutas med en krok. Runt centraltaggarna sitter cirka 18 fina radiärtaggar som blir 5 till 8 millimeter långa. Blomman blir cirka 15 millimeter lång och är vit. Frukten är röd. Underarten har sitt habitat längs vulkaniska områden i San Luis Potosí.

Trasselvårtkaktus - M. crinita ssp. wildii (A.Dietr.) D.R.Hunt 1997

Underart wildii har en cylindrisk stam och blir 5 till 10 centimeter hög. Det finns borstlikt hår mellan vårtorna. På vårtorna sitter 4 centraltaggar som blir 8 till 10 millimeter lång. De är blekt gula men blir senare smutsbruna och en av dem avslutas med en krok medan de övriga pekar rakt uppåt. Runt centraltaggarna sitter 9 till 15 radiärtaggar som är borstlika och blir 5 till 10 millimeter långa. Frukten är röd. Den har sitt naturliga habitat Hidalgo.

Synonymer

Ebnerella crinita (DC.) Buxb. 1951
Chilita crinita (DC.) Buxb. 1954
Mammillaria criniformis DC. 1834
Chilita criniformis (DC.) Buxb. 1954
Mammillaria schelhasii Pfeiff. 1838
Ebnerella schelhasii (Pfeiff.) Buxb. 1951
Neomammillaria pygmaea Britton & Rose 1923
Mammillaria pygmaea (Britton & Rose) A.Berger 1929
Ebnerella pygmaea (Britton & Rose) Buxb. 1951
Chilita pygmaea (Britton & Rose) Buxb. 1954
Mammillaria aurihamata Boed. 1928
Ebnerella aurihamata (Boed.) Buxb. 1951
Chilita aurihamata (Boed.) Buxb. 1954
Mammillaria erectohamata Boed. 1930
Ebnerella erectohamata (Boed.) Buxb. 1951
Chilita erectohamata (Boed.) Buxb. 1954
Mammillaria wildii A.Dietr. 1836
Chilita wildii (A.Dietr.) Orcutt 1926
Ebnerella wildii (A.Dietr.) Buxb. 1951
Mammillaria pubispina Boed. 1930
Ebnerella pubispina (Boed.) Buxb. 1951
Chilita pubispina (Boed.) Buxb. 1954
Mammillaria leucantha Boed. 1933
Mammillaria gilensis Boed. 1936
Ebnerella gilensis (Boed.) Buxb. 1951
Chilita gilensis (Boed.) Buxb. 1954
Mammillaria aureoviridis Heinrich 1937
Mammillaria calleana Backeb. 1951
Mammillaria mollihamata Shurly 1960
Mammillaria monancistracantha Backeb. 1962, nom. inval.
Mammillaria cadereytana Backeb. 1966
Mammillaria variabilis Repp. 1985
Mammillaria brevicrinita Repp. 1987
Mammillaria puberula Repp. 1987
Mammillaria moeller-valdeziana Appenz. 1988
Mammillaria felipensis Repp. 1989
Mammillaria tezontle W.A.Fitz Maur. & B.Fitz Maur. 1995
Mammillaria scheinvariana R.Ortega-Varela & Glass 1998
Mammillaria crinita ssp. scheinvariana
(R.Ortega-Varela & Glass) W.A.Fitz Maur. & B.Fitz Maur. 1998

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - borstig hakvårtkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 412-413. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.