Melica minuta

Melica minuta L. 1767
Släkte	Melica
Undertribus	Meliceae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Melica minuta är en art i sloksläktet och familjen gräs. Den är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1 till 2 millimeter breda samt 10 till 25 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 20 till 50 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa. Denna vippa är inte bara dekorativ — den gör det enklare för vinden att sprida pollen och frön, vilket är viktigt för gräsets fortplantning.

Melica minuta har sitt naturliga utbredningsområde i Albanien, Algeriet, på Balearerna, Korsika, Cypern, östra Egeiska öarna, i Frankrike, Grekland, Italien, på Kreta, i Libyen, Marocko, på Balkan, i Palestina, Portugal, på Sardinien, Sicilien, i Spanien, Tunisien och Turkiet. Arten trivs i den typiska medelhavsterrängen och återfinns ofta på torra, soliga klippavsatser, i buskmarker och glesa tallskogar. Den föredrar kalkrik jord och är väl anpassad till sommartorka. Arten förekommer från havsnivå till 1500 meters höjd över havet.

Synonymer

Dalucum majus (Sm.) Bubani 1901

Dalucum ramosum (Vill.) Bubani 1901

Melica anceps Lojac. 1909

Melica arrecta Kunze 1846

Melica aspera Desf. 1798

Melica australis Coss. ex Parl. 1850

Melica baetica Boutelou ex Willk. & Lange 1861

Melica cyrenaica Viv. 1824

Melica guruguensis Sennen 1931, nom. nud.

Melica major Sm. 1806

Melica minuta ssp. arrecta (Kunze) Breistr. 1940

Melica minuta ssp. latifolia (Coss.) Valdés & Mateos 2010

Melica minuta ssp. major (Sm.) Trab. 1895

Melica minuta ssp. saxatilis (Sm.) Boiss. 1884

Melica montana Cav. 1801, nom. illeg.

Melica pyramidalis Lam. 1779

Melica pyramidalis ssp. arrecta (Kunze) P.Fourn. 1946

Melica pyramidalis ssp. ramosa (Vill.) P.Fourn. 1934

Melica ramosa Vill. 1787

Melica ramosa ssp. major Bonnier & Layens 1894

Melica ramosa ssp. major (Sm.) W.Hempel 1976

Melica ramosa ssp. saxatilis (Sm.) Boiss. 1884

Melica rimarum Gand. 1900

Melica saxatilis Sm. 1806

Melica sorrentinoi Lojac. 1909

Etymologi

Det vetenskapliga namnet minuta fick arten av Carl von Linné i publikationen Mantissa plantarum när den gavs ut 1767. Namnet minuta härstammar från latinets minutus, vilket betyder "liten" eller "obetydlig". Inom botaniken används termen för att beskriva en art som i sin helhet, eller i specifika delar som småax eller blad, är anmärkningsvärt liten i förhållande till sina släktingar. Suffixet -a är den feminina formen som korresponderar med släktnamnets genus.

Referenser

• IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-02-14].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-02-14.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-02-14].
• Linné, Carl von: Car. a Linné mantissa plantarum. Generum editionis VI. et specierum editionis II, Holmiæ, impensis direct. Laurentii Salvii. 1767 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.69083. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.