Glyceria declinata

Glyceria declinata Bréb. 1859 Blågrönt mannagräs
Släkte	Glyceria
Undertribus	Meliceae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Blågrönt mannagräs är en art i mannagrässläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 1,5 till 8 millimeter breda samt 3 till 18 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 10 till 45 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, en luftig och spröd konstruktion som ger blommorna maximal exponering för vinden.

Blågrönt mannagräs har sitt naturliga utbredningsområde i Österrike, på Azorerna, i Baltikum, Vitryssland, Belgien, på Kanarieöarna, Korsika, i Tjeckien och Slovakien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Irland, Italien, på Madeira, i Marocko, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien, Sverige, Schweiz och Ukraina. Arten växer i fuktiga gräsmarker, vid strandkanter, kärr och flodbankar, ofta i både lågland och lätt kuperade områden. Den kan påträffas från havsnivå upp till omkring 1200 meters höjd över havet.

Synonymer

Glyceria fluitans ssp. declinata (Bréb.) Corb. 1894

Glyceria fluitans ssp. declinata (Bréb.) O.Bolòs, Masalles & Vigo 1988

Glyceria notata ssp. declinata (Bréb.) Weeda 1990

Glyceria plicata ssp. declinata (Bréb.) Weeda 1983

Glyceria cookei Swallen 1941

Etymologi

Det vetenskapliga namnet declinata fick arten av Louis Alphonse de Brébisson i publikationen Flore de la Normandie. ed. 3 när den gavs ut 1859. Namnet declinata kommer från latinets declinare som betyder ”böja, luta” och syftar på artens ax eller blad som ofta har en lätt nedåtlutande form.

Referenser

• IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-01-30].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-01-30.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-01-30].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Brébisson, Alphonse de: Flore de la Normandie. Phanérogames et cryptogames semi-vasculaire, Caen 1859 (fre). Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.