Glyceria spiculosa

Från Plantae
(Omdirigerad från Glyceria longiglumis)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Glyceria spiculosa
(F.Schmidt) Roshev. ex B.Fedtsch. 1929
Släkte Glyceria
Undertribus Meliceae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Glyceria spiculosa är en art i mannagrässläktet och familjen gräs. Den utvecklar långa rhizomer, är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 3 till 5 millimeter breda samt 10 till 30 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 30 till 120 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, vars förgrenade form gör det lättare för både pollen och frön att fångas upp och spridas.

Glyceria spiculosa har sitt naturliga utbredningsområde i Amur, Burjatien, Tjita, Inre Mongoliet, Irkutsk, Japan, Kamtjatka, Chabarovsk, Korea, Manchuriet, Primorje, på Sachalin och i Sacha. Arten växer i fuktiga områden som flodstränder, sanka ängar och våtmarker, från havsnivå till omkring 1500 meters höjd över havet.

Synonymer

Fluminia spiculosa (F.Schmidt) Honda 1930
Molinia spiculosa (F.Schmidt) Kudô 1924
Moliniopsis spiculosa (F.Schmidt) Honda 1930
Scolochloa spiculosa F.Schmidt 1868
Glyceria longiglumis Hand.-Mazz. 1938
Glyceria paludificans Kom. 1916

Etymologi

Det vetenskapliga namnet spiculosa fick arten av Fedor Bogdanovich Schmidt i publikationen Reisen im Amur-Lande und auf der Insel Sachalin när den gavs ut 1868. Namnet spiculosa kommer från latinets spicula, ”litet ax” eller ”spets”, och syftar på artens små, tätt sittande ax.

Referenser

  • IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-02-05].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-02-05.
  • Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-02-05].
  • Schmidt, Fr.: Reisen im Amur-Lande und auf der Insel Sachalin. Botanischer Teil, St.-Pétersbourg 1868, Mémoires de l'Académie impériale des sciences de St.-Pétersbourg ; Sér. 7. T. 12:2 (ger). Libris. 
  • Turczaninow, Nicolaus: Flora Baicalensi-Dahurica, seu, Descriptio plantarum in regionibus Cis- et Transbaicalensibus atque in Dahuria sponte nascentium, A. Semen, Mosquae 1842-1856, Svensk botanisk tidskrift, 0039-646X (swe). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.6632. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.