Glyceria lithuanica

Glyceria lithuanica (Gorski) Gorski 1849 Glesgröe
Släkte	Glyceria
Undertribus	Meliceae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Glesgröe är en art i mannagrässläktet och familjen gräs. Den utvecklar utlöpare, är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 5 till 8 millimeter breda samt 20 till 30 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 70 till 110 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, en typisk blomställning hos många gräs som signalerar både anpassning och skönhet i funktion.

Glesgröe har sitt naturliga utbredningsområde i Altaj, Amur, Baltikum, Vitryssland, Burjatien, centraleuropeiska Ryssland, östeuropeiska Ryssland, Finland, Inre Mongoliet, Irkutsk, Japan, Kamtjatka, Chabarovsk, Korea, Krasnojarsk, på Kurilerna, i Manchuriet, Mongoliet, norra Kaukasus, nordeuropeiska Ryssland, nordvästeuropeiska Ryssland, Norge, Polen, Primorje, på Sachalin, i Sverige, Transkaukasus, Tuva, västra Sibirien och Sacha. Arten växer i fuktiga gräsmarker, vid floder, våtmarker och strandkanter, ofta på svalt och fuktigt klimat. Den förekommer från havsnivå upp till omkring 1500 meters höjd över havet.

Synonymer

Poa lithuanica Gorski 1830

Festuca lithuanica Asch. 1867

Glyceria angustifolia Skvortsov 1954

Glyceria aquatica ssp. debilior (Trin. ex F.Schmidt) T.Koyama 1987

Glyceria arundinacea ssp. triflora (Korsh.) Tzvelev 1971

Glyceria debilior (Trin. ex F.Schmidt) Kudô 1922

Glyceria lithuanica ssp. orientalis (Kom.) Kuvaev 2006

Glyceria lithuanica ssp. robusta Charit. 2009

Glyceria maxima ssp. triflora (Korsh.) Hultén 1962

Glyceria orientalis Kom. 1914

Glyceria triflora (Korsh.) Kom. 1934, nom. illeg.

Etymologi

Det vetenskapliga namnet lithuanica fick arten av Stanislaw Batys Gorski i publikationen Icones Potamogetonum, Characearum, Cyperacearum et Graminearum Novas vel Minus Cognitas Species Lithuaniae Illustrantes när den gavs ut 1849. Namnet lithuanica kommer från Litauen och syftar på att arten först identifierades i regionen kring Litauen.

Referenser

• IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-01-31].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-01-31.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-01-31].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Górski, Stanisław Batys: Icones Potamogetonum, Characearum, Cyperacearum et Graminearum Novas vel Minus Cognitas Species Lithuaniae Illustrantes, Berlin 1849 (lat). 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.