Thunbergia grandiflora
(Omdirigerad från Flemingia grandiflora)
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
| Thunbergia grandiflora Roxb. 1820 Klockthunbergia | |
| Släkte | Thunbergia |
| Familj | Acanthaceae |
| Ordning | Lamiales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Klockthunbergia är en klätterväxt i thunbergiasläktet i familjen akantusväxter.
Arten kan bli 10 till 15 meter lång. Bladen är ovala till brett ovala, 15 till 26 centimeter långa och 15 till 30 centimeter breda.
Blommorna sitter i samlingar i bladvecken. Blomfodret är grönt och ungefär 0,5 centimeter långt. Blomkronan är trattformad och brämet är delat i 5 uddar. Kronan är 6 till 7 centimeter lång och lika bred. Färgen är ljuslila eller vit med ljusgult svalg.
Frukten är en kapsel som är ungefär 3 centimeter lång.
Utbredningsområdet är i sydöstra Asien. Klockthunbergia odlas som prydnadsväxt.
Synonymer
- Flemingia grandiflora Roxb. ex Rottler 1803
- Pleuremidis grandiflora (Roxb.) Raf. 1838
- Thunbergia adenophora W.W.Sm. 1917
- Thunbergia chinensis Merr. 1922
- Thunbergia clarkei T.Yamaz 1971
- Thunbergia cordifolia Nees 1847
- Thunbergia lacei Gamble 1913
- Thunbergia malvifolia Buch.-Ham. ex Wall. 1829
- Thunbergia talbotiae S.Moore 1914
Referenser
- Acevedo, Pedro. (2015). "Vines and climbing plants of Puerto Rico and the Virgin Islands" / Pedro Acevedo-Rodríguez. Contributions from the United States National Herbarium. 51. 1-483.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-28.
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-28].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - klockthunbergia - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9