Calamagrostis scotica
| Calamagrostis scotica (Druce) Druce 1928 | |
| Släkte | Calamagrostis |
| Undertribus | Agrostidinae |
| Tribus | Poeae |
| Underfamilj | Pooideae |
| Familj | Poaceae |
| Ordning | Poales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Calamagrostis scotica är en art i rörsläktet och familjen gräs. Den utvecklar långa rhizomer, vilket gör att den kan sprida sig underjordiskt. Arten är en tuvbildande, flerårig ört med linjära blad — typiska för många gräs. Bladen utvecklas både vid basen och längs strået, och blir 3 till 5 millimeter breda samt 15 till 30 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir 50 till 90 centimeter långt. Ett ledat strå innebär att det är uppdelat i segment, vilket ger både flexibilitet och styrka. Strået är ihåligt, som hos de flesta gräs, och avslutas med en blomställning där blommorna sitter i småax, små enheter som tillsammans bildar en öppen eller spretig vippa — en typ av blomstersamling som ger växten ett luftigt och grenigt uttryck.
Calamagrostis scotica har sitt naturliga utbredningsområde i Storbritannien, där den förekommer främst i Skottland. Arten växer i fuktiga och öppna miljöer som torvmarker, hedar och myrängar, ofta i låglänta till måttligt höglänta områden. Den trivs på sur, näringsfattig jord och är väl anpassad till det fuktiga och svala klimat som präglar regionen. Dess begränsade utbredning gör den särskilt intressant ur ett bevarandeperspektiv.
Synonymer
- Deyeuxia neglecta var. scotica Druce 1915
- Deyeuxia scotica (Druce) Druce 1927
Etymologi
Det vetenskapliga namnet scotica fick arten av George Claridge Druce i publikationen Report: Botanical Society and Exchange Club of the British Isles Vol. 4 när den gavs ut 1914. Namnet scotica är ett geografiskt epitet och kommer från det latinska ordet Scotia, som syftar på Skottland. Den latinska ändelsen -ica markerar tillhörighet eller anknytning, vilket gör att scotica kan tolkas som ”den skotska” eller ”från Skottland”. Namnet hedrar därmed växtens geografiska ursprung och knyter den botaniskt till det skotska landskapet.
Referenser
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-07-05].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-07-05.
- Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-07-05].
- Report: Botanical Society and Exchange Club of the British Isles, Arbroath 1879-1947 (eng). ISSN 0269-3550. Libris.
- Druce, George Claridge: List of British plants., Oxford 1908- (eng). Libris.
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.