Calamagrostis villosa

Calamagrostis villosa (Chaix) J.F.Gmel. 1791
Släkte	Calamagrostis
Undertribus	Agrostidinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Calamagrostis villosa är en art i rörsläktet och tillhör familjen gräs. Det är en flerårig ört som sprider sig med långa rhizomer och bildar täta tuvor. Plantan har linjära blad som utvecklas både vid basen och längs strået. Bladen är 3 till 8 millimeter breda och 15 till 55 centimeter långa. Strået är ihåligt, ledat och kan bli 50 till 150 centimeter långt. Ett ledat strå har tydliga noder där blad och förgreningar fäster – som små biologiska gångjärn. I toppen utvecklas en öppen eller spretig vippa, där småaxen sitter i glesa samlingar.

Calamagrostis villosa har sitt naturliga utbredningsområde i stora delar av Europa, inklusive Österrike, Bulgarien, Tjeckien och Slovakien, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, på Balkan, i Polen, Rumänien, Schweiz och Ukraina. Arten trivs i tempererade klimat och återfinns ofta i skogsmarker, bergsområden och öppna gräsytor. Den har en förkärlek för fuktiga miljöer och växer gärna på kalkhaltig eller stenig mark. Att en art är spridd över så många länder visar hur vissa växter lyckas anpassa sig till olika jordmåner och klimat – från alpina toppar till lummiga skogar.

Synonymer

Agrostis villosa Chaix 1786

Calamagrostis villarsii Mutel 1830

Agrostis spuria Roem. & Schult. 1817

Arundo alpina Vill. ex Kunth 1833

Arundo alpina Honck. 1782

Arundo halleriana Gaudin 1811

Calamagrostis alpina Host 1809

Calamagrostis densiflora Müll.Berol. 1865

Calamagrostis glaucescens Müll.Berol. 1865

Calamagrostis halleriana (Gaudin) P.Beauv. 1812

Calamagrostis nutans Saut. ex Rchb. 1830

Calamagrostis pulchella Saut. ex Rchb. 1830

Calamagrostis villosa Mutel 1837, nom. illeg.

Deyeuxia halleriana (Gaudin) Vasey 1885

Etymologi

Det vetenskapliga namnet villosa gavs av Dominique Chaix i publikationen Histoire des plantes de Dauphiné Vol. 1 när arten beskrevs år 1786. Artepitetet villosa kommer från latinets villosus, som betyder ”hårig” eller ”tovig”. Namnet syftar på de mjuka, täta hårstrån som pryder delar av plantan, vilket ger den ett lätt lurvigt eller ”fjunigt” utseende. Det är ett fint exempel på hur artnamn ofta beskriver en framträdande morfologisk egenskap, och gör det lättare att känna igen arten i fält.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-07-06].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-07-06.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-07-06].
• Villars, Dominique; Chauvin, Robert Jean, Allier Joseph: Histoire des plantes de Dauphiné. Tome premier, contenant une préface historique; un dictionnaire des termes de botanique; les classes, les familles, les genres, & les herborisations des environs de Grenoble, de la Grande Chartreuse, de Briançon, de Gap & de Montélimar. Par M. Villars ... Prix, broché, 9 liv. ; 8 liv. pour les souscripteurs., A Grenoble, chez l'auteur & chez les libraires. A Lyon, chez les freres Perisse, & chez Piestre & de La Moliere. A Paris, chez Prevost, quai des Augustins, &c. M. DCC. LXXXVI. Sous le privilege de la Société Royale de Médecine. 1786 (fre). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.116232. Libris. 
• Linné, Carl von; Gmelin Johann Friedrich, Förberg Elof: Caroli a Linné ... Systema Naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis. Tomus II. Editio decima tertia, aucta, reformata. Cura Jo. Frid. Gmelin .., Lipsiae, 1791. Impensis Georg. Emanuel. Beer. 1791 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.36932. Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.