Urtica dioica: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 14: Rad 14:
'''Brännässla''' är en [[ört]] i [[nässelsläktet]] i familjen [[nässelväxter]].
'''Brännässla''' är en [[ört]] i [[nässelsläktet]] i familjen [[nässelväxter]].


Brännässlans främsta kännetecken nog är brännhåren som alla brännässlans delar är täckta av. Ett brännhår består av en giftkörtel och ett ihåligt borst som utgår från den. Borstet liknar ett mycket tunt glasrör med spröd, kiselhaltig vägg. Den krökta spetsen slutar med en liten kula. När brännhåret vidrörs knäcks det strax nedanför kulan och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap liknande spetsen på en injektionsspruta. Därför kan det orsaka ett litet sår och i såret förs giftkörtelns vätska in.  
[[Bladen]] är sågade. [[Blommorna]] är små och grönaktiga och sitter i långa klasar. De är enkönade men det finns han- och honblommor på samma planta. Blomningstiden är i juli och augusti. Den är vindpollinerad. [[Frukten]] är en nöt.


[[Bladen]] är sågade. [[Blommorna]] är små och grönaktiga och sitter i långa klasar. De är enkönade men det finns han- och honblommor på samma planta. Blomningstiden är i juli och augusti. Den är vindpollinerad. [[Frukten]] är en nöt.
Brännässlans främsta kännetecken nog är brännhåren som alla brännässlans delar är täckta av. Ett [[brännhår]] består av en giftkörtel och ett ihåligt borst som utgår från den. Borstet liknar ett mycket tunt glasrör med spröd, kiselhaltig vägg. Den krökta spetsen slutar med en liten kula. När brännhåret vidrörs knäcks det strax nedanför kulan och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap liknande spetsen på en injektionsspruta. Därför kan det orsaka ett litet sår och i såret förs giftkörtelns vätska in.  


Brännässlans utbredningsområde är i [[Europa]], [[norra Afrika]] och i [[Asien]].
Det ursprungliga utbredningsområdet är i [[Europa]], [[norra Afrika]] och i [[Asien]]. Brännässla har även [[naturaliserats]] i andra områden i världen.  


Genom sina brännhår är brännässlorna väl skyddade mot större, växtätande djur. Den kväver andra örter och om ett bestånd av nässlor mejas ner är marken kal där beståndet har vuxit. Nässelfjärilen har brännässla som värdväxt, det vill säga fjärilslarverna äter av den. En annan växt, [[nässelsnärja]], parasiterar på bland annat brännässla.
Genom sina brännhår är brännässlorna väl skyddade mot större, växtätande djur. Den kväver andra örter och om ett bestånd av nässlor mejas ner är marken kal där beståndet har vuxit. Nässelfjärilen har brännässla som värdväxt, det vill säga fjärilslarverna äter av den. En annan växt, [[nässelsnärja]], parasiterar på bland annat brännässla.


<gallery perrow=3>
<gallery mode=packed>
File:Urtica dioica27 ies.jpg|Blommor
File:Urtica dioica27 ies.jpg|Blommor
File:Urtica dioica stinging hair.jpg|Brännhår
File:Urtica dioica stinging hair.jpg|Brännhår
Rad 40: Rad 40:
* ''Urtica dioica'' var. ''glabrata'' <small>(Clem.) Asch. & Graebn. 1911</small>
* ''Urtica dioica'' var. ''glabrata'' <small>(Clem.) Asch. & Graebn. 1911</small>
* ''Urtica dioica'' var. ''hispida'' <small>(DC.) Tausch ex Ott 1851</small>
* ''Urtica dioica'' var. ''hispida'' <small>(DC.) Tausch ex Ott 1851</small>
* [[Urtica dioica var. holosericea|''Urtica dioica'' var. ''holosericea'']] <small>Fr. 1828</small>
* [[Urtica dioica var. holosericea|''Urtica dioica'' var. ''holosericea'']] - skogsnässla
* ''Urtica dioica'' ssp. ''kurdistanica'' <small>Chrtek 1974</small>
* ''Urtica dioica'' ssp. ''kurdistanica'' <small>Chrtek 1974</small>
* [[Urtica dioica ssp. pubescens|''Urtica dioica'' ssp. ''pubescens'']] <small>(Ledeb.) Domin 1944</small>
* [[Urtica dioica ssp. pubescens|''Urtica dioica'' ssp. ''pubescens'']]
* ''Urtica dioica'' var. ''sarmatica'' <small>Zapal. 1908</small>
* ''Urtica dioica'' var. ''sarmatica'' <small>Zapal. 1908</small>
* ''Urtica dioica'' ssp. ''sondenii'' <small>(Simmons) Hylander 1971</small>
* ''Urtica dioica'' ssp. ''sondenii'' <small>(Simmons) Hyl. 1971</small> - fjällnässla
* ''Urtica dioica'' ssp. ''subinermis'' <small>(R.Uechtr.) Weigend 2005</small>
* ''Urtica dioica'' ssp. ''subinermis'' <small>(R.Uechtr.) Weigend 2005</small>
== Synonymer ==
* ''Urtica dioecia'' <small>Hill 1775</small>
* ''Urtica eckloniana'' <small>Blume 1856</small>
* ''Urtica glabrata'' <small>Clem. 1842</small> &rarr; ''U. dioica'' var. ''glabrata''
* ''Urtica haussknechtii'' <small>Boiss. 1879</small>
* ''Urtica hispida'' <small>Lam. ex DC. 1815</small> &rarr; ''U. dioica'' var. ''hispida''
* ''Urtica hispidula'' <small>Cariot 1854</small> &rarr; ''U. dioica'' var. ''hispida''
* ''Urtica major'' <small>Garsault 1764</small>
* ''Urtica major'' <small>Kanitz 1862</small>
* ''Urtica microphylla'' <small>Boiss. & Hausskn. 1879</small>
* ''Urtica radicans'' <small>Bolla 1856</small>
* ''Urtica sicula'' <small>Gasp. ex Guss. 1844</small>
* ''Urtica sondenii'' <small>(Simmons) Avrorin ex Geltman 1988</small> &rarr; ''U. dioica'' var. ''sondenii''
* ''Urtica subinermis'' <small>(R.Uechtr.) Hand & Buttler 2007</small> &rarr; ''U. dioica'' var. ''subinermis''
* ''Urtica submitis'' <small>Boiss. 1879</small>
* ''Urtica tibetica'' <small>W.T.Wang ex C.J.Chen 1983</small>
* ''Urtica xiphodon'' <small>Stapf 1886</small> &rarr; ''U. dioica'' var. ''kurdistanica''
Det finns två andra arter som beskrivits med namnet ''Urtica dioica'', båda nu synonymer:
* ''Urtica dioica'' <small>Thunb.</small> &rarr; ''[[Urtica thunbergiana]]''
* ''Urtica dioica'' <small>Vell.</small> &rarr; ''[[Urtica spatulata]]''


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 61: Rad 84:
|libris=793945
|libris=793945
}}
}}
* {{POWO|2022-07-07}}
* {{POWO|2023-06-16}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-07-07}}  
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-06-16}}
* {{SKUD|7645|brännässla}}
* {{SKUD|7645|brännässla}}
</small>
</small>

Nuvarande version från 16 juni 2023 kl. 09.36

Urtica dioica
L. 1753
Brännässla
Urtica dioica07 ies.jpg
Släkte Urtica
Familj Urticaceae
Ordning Rosales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Brännässla är en ört i nässelsläktet i familjen nässelväxter.

Bladen är sågade. Blommorna är små och grönaktiga och sitter i långa klasar. De är enkönade men det finns han- och honblommor på samma planta. Blomningstiden är i juli och augusti. Den är vindpollinerad. Frukten är en nöt.

Brännässlans främsta kännetecken nog är brännhåren som alla brännässlans delar är täckta av. Ett brännhår består av en giftkörtel och ett ihåligt borst som utgår från den. Borstet liknar ett mycket tunt glasrör med spröd, kiselhaltig vägg. Den krökta spetsen slutar med en liten kula. När brännhåret vidrörs knäcks det strax nedanför kulan och eftersom spetsen är krökt blir brottytan sned, så att det avbrutna håret bildar ett stickredskap liknande spetsen på en injektionsspruta. Därför kan det orsaka ett litet sår och i såret förs giftkörtelns vätska in.

Det ursprungliga utbredningsområdet är i Europa, norra Afrika och i Asien. Brännässla har även naturaliserats i andra områden i världen.

Genom sina brännhår är brännässlorna väl skyddade mot större, växtätande djur. Den kväver andra örter och om ett bestånd av nässlor mejas ner är marken kal där beståndet har vuxit. Nässelfjärilen har brännässla som värdväxt, det vill säga fjärilslarverna äter av den. En annan växt, nässelsnärja, parasiterar på bland annat brännässla.

  • Blommor

  • Brännhår

  • Nässelfjärilslarv på ett brännässleblad

Användning

Späda skott kan skördas på våren och användas till nässelsoppa.

Stjälkarna ger starka fibrer som kan användas till ett fint tyg, så kallad nättelduk. Detta tyg var förstås vanligare förr än nuförtiden eftersom tillverkningen är tidsödande.

Det går att tillverka växtnäring av brännässlor. Nässelskott läggs i en balja med vatten och får jäsa där ett par veckor. Sedan silas nässlorna bort. Näringen ska spädas med cirka 10 delar vatten innan den används.

Underarter och varieteter

  • Urtica dioica ssp. afghanica Chrtek 1974
  • Urtica dioica ssp. gansuensis C.J.Chen 1983
  • Urtica dioica var. glabrata (Clem.) Asch. & Graebn. 1911
  • Urtica dioica var. hispida (DC.) Tausch ex Ott 1851
  • Urtica dioica var. holosericea - skogsnässla
  • Urtica dioica ssp. kurdistanica Chrtek 1974
  • Urtica dioica ssp. pubescens
  • Urtica dioica var. sarmatica Zapal. 1908
  • Urtica dioica ssp. sondenii (Simmons) Hyl. 1971 - fjällnässla
  • Urtica dioica ssp. subinermis (R.Uechtr.) Weigend 2005

Synonymer

  • Urtica dioecia Hill 1775
  • Urtica eckloniana Blume 1856
  • Urtica glabrata Clem. 1842 → U. dioica var. glabrata
  • Urtica haussknechtii Boiss. 1879
  • Urtica hispida Lam. ex DC. 1815 → U. dioica var. hispida
  • Urtica hispidula Cariot 1854 → U. dioica var. hispida
  • Urtica major Garsault 1764
  • Urtica major Kanitz 1862
  • Urtica microphylla Boiss. & Hausskn. 1879
  • Urtica radicans Bolla 1856
  • Urtica sicula Gasp. ex Guss. 1844
  • Urtica sondenii (Simmons) Avrorin ex Geltman 1988 → U. dioica var. sondenii
  • Urtica subinermis (R.Uechtr.) Hand & Buttler 2007 → U. dioica var. subinermis
  • Urtica submitis Boiss. 1879
  • Urtica tibetica W.T.Wang ex C.J.Chen 1983
  • Urtica xiphodon Stapf 1886 → U. dioica var. kurdistanica


Det finns två andra arter som beskrivits med namnet Urtica dioica, båda nu synonymer:

Referenser

  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-06-16.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-06-16].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - brännässla - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9