Iris ensata: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik=''{{PAGENAME}}'' |auktor=Thunb. |year=1794 |altrubrik=Japansk iris |bild=Iris ensata Thunb.jpg |genus=Iris |fam=Iridaceae |ord=Asparagales |supord=Monocotyledo…') |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 14: | Rad 14: | ||
'''Japansk iris''' är en flerårig [[ört]] i [[irissläktet]] i familjen [[svärdsliljeväxter]]. | '''Japansk iris''' är en flerårig [[ört]] i [[irissläktet]] i familjen [[svärdsliljeväxter]]. | ||
Denna art blir 25 till 40 centimeter hög och har en jordstam som är upp till 1 centimeter i diameter. [[Bladen]] bildar en tuva. De är linjära, grågröna, ganska stela och upp till 50 centimeter långa. Blomstjälken blir upp till 35 centimeter hög. [[Blommans]] yttre [[kalkblad]] är något bakåtböjda och färgen är vitaktig till ljuslila. De inre kalkbladen är kortare och smalare än de yttre och färgen är blålila. | Denna art blir 25 till 40 centimeter hög och har en jordstam som är upp till 1 centimeter i diameter. [[Bladen]] bildar en tuva. De är linjära, grågröna, ganska stela och upp till 50 centimeter långa. | ||
Blomstjälken blir upp till 35 centimeter hög. [[Blommans]] yttre [[kalkblad]] är något bakåtböjda och färgen är vitaktig till ljuslila. De inre kalkbladen är kortare och smalare än de yttre och färgen är blålila. | |||
Utbredningsområdet är från [[Sibirien]] och österut till [[östra Asien]]. Japansk iris odlas som prydnadsväxt och det finns en mängd [[namnsorter]]. Hos dessa varierar blomfärgen. | Utbredningsområdet är från [[Sibirien]] och österut till [[östra Asien]]. Japansk iris odlas som prydnadsväxt och det finns en mängd [[namnsorter]]. Hos dessa varierar blomfärgen. | ||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
* ''Iris graminea'' <small>Thunb. 1784</small> | |||
* ''Iris kaempferi'' <small>Siebold ex Lem. 1858</small> | * ''Iris kaempferi'' <small>Siebold ex Lem. 1858</small> | ||
* ''Iris smithii'' <small>Lynch 1904</small> | |||
* ''Limniris ensata'' <small>(Thunb.) Rodion. 2007</small> | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<small> | <small> | ||
* {{ | * {{Bokref/USSR}} | ||
| | * {{POWO|2022-08-06}} | ||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-08-06}} | |||
}} | |||
* {{ | |||
* {{SKUD|15419|japansk iris}} | * {{SKUD|15419|japansk iris}} | ||
</small> | </small> |
Nuvarande version från 6 augusti 2022 kl. 10.23
Iris ensata Thunb. 1794 Japansk iris | |
Släkte | Iris |
Familj | Iridaceae |
Ordning | Asparagales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Japansk iris är en flerårig ört i irissläktet i familjen svärdsliljeväxter.
Denna art blir 25 till 40 centimeter hög och har en jordstam som är upp till 1 centimeter i diameter. Bladen bildar en tuva. De är linjära, grågröna, ganska stela och upp till 50 centimeter långa.
Blomstjälken blir upp till 35 centimeter hög. Blommans yttre kalkblad är något bakåtböjda och färgen är vitaktig till ljuslila. De inre kalkbladen är kortare och smalare än de yttre och färgen är blålila.
Utbredningsområdet är från Sibirien och österut till östra Asien. Japansk iris odlas som prydnadsväxt och det finns en mängd namnsorter. Hos dessa varierar blomfärgen.
Synonymer
- Iris graminea Thunb. 1784
- Iris kaempferi Siebold ex Lem. 1858
- Iris smithii Lynch 1904
- Limniris ensata (Thunb.) Rodion. 2007
Referenser
- Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-08-06.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-08-06].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - japansk iris - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9