Bomarea pumila: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 31: Rad 31:
|utgivningsort=Chicago
|utgivningsort=Chicago
|språk=eng
|språk=eng
}} [http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.2266 doi:10.5962/bhl.title.2266]
}} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.2266 doi:10.5962/bhl.title.2266]
* {{bokref
* {{bokref
|efternamn=Baker
|efternamn=Baker
Rad 41: Rad 41:
|språk=eng
|språk=eng
|libris=505444
|libris=505444
}} [http://dx.doi.org/10.5962/bhl.title.15516 doi:10.5962/bhl.title.15516]
}} [https://doi.org/10.5962/bhl.title.15516 doi:10.5962/bhl.title.15516]
* {{Kew|pers=R.Govaerts, A.Hofreiter|fam=Alstroemeriaceae|dat=2020-02-22}}
* {{POWO|2022-09-28}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-09-28}}
</small>
</small>
[[Kategori:Bomarea|pumila]]
[[Kategori:Bomarea|pumila]]

Nuvarande version från 28 september 2022 kl. 12.08

Bomarea pumila
Griseb. ex Baker 1888
Släkte Bomarea
Familj Alstroemeriaceae
Ordning Liliales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Bomarea pumila är en flerårig knölväxt i bomareasläktet i familjen alströmeriaväxter.

Stjälkarna är mycket smala och böjliga. Bladen sitter endast längs de översta 2 till 5 centimetrarna. Bladen är elliptiska eller äggrunda, tunna, 1 till 3 centimeter långa och upp till 1,5 centimeter breda.

Blommorna sitter ensamma på ett hårigt blomskaft som är 2 centimeter långt. Kalkbladen är ungefär 1 centimeter långa. De inre är gröngula och de yttre röda.

Utbredningsområdet är i Bolivia och Peru i västra Sydamerika.

Referenser

  • Macbride, J. Francis: Flora of Peru, Field Museum of Natural History, Chicago 1936, Publication (Field Museum of Natural History : 1909). Botanical series. v. 13, pt. 1, no. 3 (eng).  doi:10.5962/bhl.title.2266
  • Baker, John Gilbert: Handbook of the Amaryllideæ including the Alstrœmerieæ and Agaveæ, Bell, London 1888 (eng). Libris.  doi:10.5962/bhl.title.15516
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-09-28.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-09-28].