Acanthocereus tetragonus: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(utbredning fr Ars-Grin)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Acanthocereus tetragonus''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (L.) [[Hummelinck]]
|auktor    = (L.) [[Hummelinck]]
|year      = 1938
|year      = 1938
|altrubrik = Snårpelarkaktus <ref>{{SKUD|45663|snårpelarkaktus}}</ref>
|altrubrik = Snårpelarkaktus
|bild      = Acanthocereus pentagonus.jpg
|bild      = Acanthocereus pentagonus.jpg
|bildtext  =  
|bildtext  =  
|regnum    = Plantae
|subclass   = Angiospermae
|div      = Spermatopsida
|supord     = Eudicotyledonae
|subdiv   = Angiospermae
|class     = Eudicotyledonae
|ord      = Caryophyllales
|ord      = Caryophyllales
|fam      = Cactaceae
|fam      = Cactaceae
Rad 15: Rad 13:
|tribus    = Pachycereeae
|tribus    = Pachycereeae
|genus    = Acanthocereus
|genus    = Acanthocereus
|link      = Acanthocereus tetragonus
|link      = {{PAGENAME}}
}}
}}
'''Snårpelarkaktus''' är en art i [[snårpelarkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt [[habitat]] i tropiska Amerika från [[Florida]] genom [[Västindien]] och södra [[Mexiko]], genom [[Centralamerika]] och vidare ner i [[Colombia]]. De har ett busk- eller trädliknande växtsätt och blir 2 till 7 meter höga. De kan klänga på andra växter och skicka ut rötter långt ut på grenarna. De kan även utveckla en kraftig stam som blir upp till 5 centimeter i diameter.<ref>{{bokref/TCF|sid=107-108}}</ref><ref>{{bokref/NCL|sid=25-26}}</ref>
'''Snårpelarkaktus''' är en art i [[snårpelarkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]]. Det ursprungliga utbredningsområdet är i [[tropiskt klimat]] i [[södra centrala USA]], [[sydöstra USA]], [[Mexiko]], [[Centralamerika]], [[Västindien]], [[norra Sydamerika]] och [[västra Sydamerika]]. Den har även [[naturaliserats]] i andra områden i världen.  
<gallery>
 
File:Acantho1.jpg
Snårpelarkaktus har ett busk- eller trädliknande växtsätt och blir 2 till 7 meter hög. Den kan klänga på andra växter och skicka ut rötter långt ut på grenarna. Den kan även utveckla en kraftig stam som blir upp till 5 centimeter i diameter.
File:Acanthocereus pentagonus1.jpg
 
Fil:The Cactaceae Vol II, plate XVI filtered.jpg
Grenarna är tre- till femkantiga och blir 6 till 8 centimeter i diameter. De grå [[areolerna]] längs [[åsarna]] sitter 2 till 3 centimeter ifrån varandra. [[Taggarna]] som utvecklas ur areolerna är bruna men blir grå med åldern. De är nållika eller syllika och består av 1 till 2 [[centraltaggar]] som blir upp till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 6 till 8 [[radiärtaggar]] som blir upp till 2,5 centimeter långa.
 
[[Blomman]] blir 14 till 20 centimeter lång. [[Hypanthium]] och blompip har taggar och brun ull. [[Frukten]] är avlång, röd och ätbar.
 
<gallery mode=packed style="text-align:left">
Acantho1.jpg
Acanthocereus pentagonus1.jpg
The Cactaceae Vol II, plate XVI filtered.jpg
</gallery>
</gallery>
Snårpelarkaktusens grenar är tre- till femkantiga och blir 6 till 8 centimeter i diameter. De grå [[areolerna]] längs [[åsarna]] sitter 2 till 3 centimeter ifrån varandra. Taggarna som utvecklas ur areolerna är bruna men blir grå med åldern. Taggarna är nållika eller syllika och består av 1 till 2 [[centraltaggar]] som blir upp till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 6 till 8 [[radiärtaggar]] som blir upp till 2,5 centimeter långa. [[Blomman]] blir 14 till 20 centimeter lång. [[Hypanthium]] och blompip har taggar och brun ull. [[Frukten]] är avlång, röd och ätbar.
Snårpelarkaktusen varierar mycket till utseendet i de olika bestånden och har genom åren fått många olika namn


==Synonymer==
==Synonymer==
{|
{{div-lista|lista=
|-valign=top
: ''Acanthocereus colombianus'' <small>Britton & Rose 1920</small>
|
: ''Acanthocereus floridanus'' <small>Small ex Britton & Rose 1923</small>
:''Acanthocereus acutangulus'' <small>(Hort. ex Pfeiff.) A.Berger 1929</small>
: ''Acanthocereus horridus'' <small>Britton & Rose 1920</small>
:''Acanthocereus baxaniensis'' <small>(Karw. ex Pfeiff.) Borg 1937</small>
: ''Acanthocereus occidentalis'' <small>Britton & Rose 1920</small>
:''Acanthocereus colombianus'' <small>Britton & Rose 1920</small>
: ''Acanthocereus pentagonus'' <small>Britton & Rose 1909</small>
:''Acanthocereus floridanus'' <small>Small ex Britton & Rose 1923</small>
: ''Acanthocereus pitajaya'' <small>(DC.) Dugand ex Croizat 1943</small>
:''Acanthocereus horridus'' <small>Britton & Rose 1920</small>
: ''Acanthocereus princeps'' <small>(Pfeiff.) Backeb. 1963</small>
:''Acanthocereus occidentalis'' <small>Britton & Rose 1920</small>
: ''Acanthocereus subinermis'' <small>Britton & Rose 1920</small>
|
: ''Cactus pentagonus'' <small>L. 1753</small>
:''Acanthocereus pentagonus'' <small>Britton & Rose 1909</small>
: ''Cactus prismaticus'' <small>Willd. 1814</small>
:''Acanthocereus subinermis'' <small>Britton & Rose 1920</small>
: ''Cactus tetragonus'' <small>L. 1753</small>
:''Cactus pentagonus'' <small>L. 1753</small>
: ''Cereus dussii'' <small>K.Schum. 1897</small>
:''Cactus tetragonus'' <small>L. 1753</small>
: ''Cereus horribilis'' <small>A.Berger 1929</small>
:''Cereus validus'' <small>Haw. 1831</small>
: ''Cereus pitajaya'' <small>DC. 1828</small>
:''Cereus variabilis'' <small>Engelm. 1859</small>
: ''Cereus prismaticus'' <small>(Willd.) Haw. ex Steud. 1840</small>
|}
: ''Cereus tetragonus'' <small>(L.) Mill. 1768</small>
: ''Cereus variabilis'' <small>Engelm. 1859</small>
:  
}}
==Referenser==
==Referenser==
<references/>
<small>
<small>
* {{Arsgrin2|adr=taxonomydetail.aspx?id=401479|dat=2018-01-17}}
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{POWO|2023-07-24}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-24}}
* {{SKUD||snårpelarkaktus}}
</small>
</small>
[[Kategori:Acanthocereus|tetragonus]]
[[Kategori:Acanthocereus|tetragonus]]
[[Kategori:Kaktusar i Nordamerika]]
[[Kategori:Växtarter]]
 
[[Kategori:Kaktusar i södra centrala USA]]
[[Kategori:Kaktusar i Texas]]
[[Kategori:Kaktusar i sydöstra USA]]
[[Kategori:Kaktusar i Florida]]
[[Kategori:Kaktusar i Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i centrala Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i nordöstra Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i nordöstra Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i San Luis Potosí]]
[[Kategori:Kaktusar i San Luis Potosí]]
Rad 73: Rad 87:
[[Kategori:Kaktusar i Tabasco]]
[[Kategori:Kaktusar i Tabasco]]
[[Kategori:Kaktusar i Yucatán]]
[[Kategori:Kaktusar i Yucatán]]
[[Kategori:Kaktusar i USA]]
[[Kategori:Kaktusar i södra centrala USA]]
[[Kategori:Kaktusar i Texas]]
[[Kategori:Kaktusar i sydöstra USA]]
[[Kategori:Kaktusar i Florida]]
[[Kategori:Kaktusar i Centralamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i Centralamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i Belize]]
[[Kategori:Kaktusar i Belize]]
Rad 87: Rad 96:
[[Kategori:Kaktusar i Panama]]
[[Kategori:Kaktusar i Panama]]
[[Kategori:Kaktusar i Västindien]]
[[Kategori:Kaktusar i Västindien]]
[[Kategori:Kaktusar i Aruba]]
[[Kategori:Kaktusar i Dependencias Federales]]
[[Kategori:Kaktusar i Kuba]]
[[Kategori:Kaktusar i Kuba]]
[[Kategori:Kaktusar på Leewardöarna]]
[[Kategori:Kaktusar på Leewardöarna]]
[[Kategori:Kaktusar i Nederländska Antillerna]]
[[Kategori:Kaktusar i Nederländska Antillerna]]
[[Kategori:Kaktusar i sydvästra Karibien]]
[[Kategori:Kaktusar i Trinidad och Tobago]]
[[Kategori:Kaktusar i Trinidad och Tobago]]
[[Kategori:Kaktusar på Windwardöarna]]
[[Kategori:Kaktusar på Windwardöarna]]
[[Kategori:Kaktusar i Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i norra Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i norra Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i Venezuela]]
[[Kategori:Kaktusar i Venezuela]]
[[Kategori:Kaktusar i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i Colombia]]
[[Kategori:Kaktusar i Colombia]]
[[Kategori:Växter i Nordamerika]]
 
[[Kategori:Växter i USA]]
[[Kategori:Växter i södra centrala USA]]
[[Kategori:Växter i södra centrala USA]]
[[Kategori:Växter i Texas]]
[[Kategori:Växter i Texas]]
Rad 104: Rad 114:
[[Kategori:Växter i Florida]]
[[Kategori:Växter i Florida]]
[[Kategori:Växter i Mexiko]]
[[Kategori:Växter i Mexiko]]
[[Kategori:Växter i centrala Mexiko]]
[[Kategori:Växter i nordöstra Mexiko]]
[[Kategori:Växter i nordöstra Mexiko]]
[[Kategori:Växter i San Luis Potosí]]
[[Kategori:Växter i San Luis Potosí]]
Rad 133: Rad 144:
[[Kategori:Växter i Panama]]
[[Kategori:Växter i Panama]]
[[Kategori:Växter i Västindien]]
[[Kategori:Växter i Västindien]]
[[Kategori:Växter i Aruba]]
[[Kategori:Växter i Dependencias Federales]]
[[Kategori:Växter i Kuba]]
[[Kategori:Växter i Kuba]]
[[Kategori:Växter på Leewardöarna]]
[[Kategori:Växter på Leewardöarna]]
[[Kategori:Växter i Nederländska Antillerna]]
[[Kategori:Växter i Nederländska Antillerna]]
[[Kategori:Växter i sydvästra Karibien]]
[[Kategori:Växter i Trinidad och Tobago]]
[[Kategori:Växter i Trinidad och Tobago]]
[[Kategori:Växter på Windwardöarna]]
[[Kategori:Växter på Windwardöarna]]
[[Kategori:Växter i Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i norra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i norra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i Venezuela]]
[[Kategori:Växter i Venezuela]]
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i Colombia]]
[[Kategori:Växter i Colombia]]
[[Kategori:Växtarter]]

Versionen från 24 juli 2023 kl. 07.08

Acanthocereus tetragonus
(L.) Hummelinck 1938
Snårpelarkaktus
Acanthocereus pentagonus.jpg
Släkte Acanthocereus
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Snårpelarkaktus är en art i snårpelarkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Det ursprungliga utbredningsområdet är i tropiskt klimat i södra centrala USA, sydöstra USA, Mexiko, Centralamerika, Västindien, norra Sydamerika och västra Sydamerika. Den har även naturaliserats i andra områden i världen.

Snårpelarkaktus har ett busk- eller trädliknande växtsätt och blir 2 till 7 meter hög. Den kan klänga på andra växter och skicka ut rötter långt ut på grenarna. Den kan även utveckla en kraftig stam som blir upp till 5 centimeter i diameter.

Grenarna är tre- till femkantiga och blir 6 till 8 centimeter i diameter. De grå areolerna längs åsarna sitter 2 till 3 centimeter ifrån varandra. Taggarna som utvecklas ur areolerna är bruna men blir grå med åldern. De är nållika eller syllika och består av 1 till 2 centraltaggar som blir upp till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 6 till 8 radiärtaggar som blir upp till 2,5 centimeter långa.

Blomman blir 14 till 20 centimeter lång. Hypanthium och blompip har taggar och brun ull. Frukten är avlång, röd och ätbar.

  • Acantho1.jpg
  • Acanthocereus pentagonus1.jpg
  • The Cactaceae Vol II, plate XVI filtered.jpg

Synonymer

Acanthocereus colombianus Britton & Rose 1920
Acanthocereus floridanus Small ex Britton & Rose 1923
Acanthocereus horridus Britton & Rose 1920
Acanthocereus occidentalis Britton & Rose 1920
Acanthocereus pentagonus Britton & Rose 1909
Acanthocereus pitajaya (DC.) Dugand ex Croizat 1943
Acanthocereus princeps (Pfeiff.) Backeb. 1963
Acanthocereus subinermis Britton & Rose 1920
Cactus pentagonus L. 1753
Cactus prismaticus Willd. 1814
Cactus tetragonus L. 1753
Cereus dussii K.Schum. 1897
Cereus horribilis A.Berger 1929
Cereus pitajaya DC. 1828
Cereus prismaticus (Willd.) Haw. ex Steud. 1840
Cereus tetragonus (L.) Mill. 1768
Cereus variabilis Engelm. 1859
 

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-24.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-24].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - snårpelarkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9