Cerastium biebersteinii: Skillnad mellan sidversioner
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
|rubrik=''{{PAGENAME}}'' | |rubrik=''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor=[[DC.]] | |auktor=[[DC.]] | ||
|year= | |year=1823 | ||
|altrubrik=Tät silverarv | |altrubrik=Tät silverarv | ||
|bild=Cerastium biebersteinii habit.jpg | |bild=Cerastium biebersteinii habit.jpg | ||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
Hela växten är tätt vithårig och mattbildande. Stjälkarna blir 10 till 25 centimeter höga. [[Bladen]] är linjära till avlångt elliptiska, 2 till 4 centimeter långa och 0,3 till 0,6 centimeter breda. | Hela växten är tätt vithårig och mattbildande. Stjälkarna blir 10 till 25 centimeter höga. [[Bladen]] är linjära till avlångt elliptiska, 2 till 4 centimeter långa och 0,3 till 0,6 centimeter breda. | ||
[[Blommorna]] sitter överst på stjälken. Blomskaften är 0,5 till 2,5 centimeter långa. [[Foderbladen]] är lansettformade, spetsiga och upp till 1 centimeter långa. [[Kronbladen]] är vita, tudelade längs en tredjedel av sin längd och 2 till 3 centimeter långa. [[Frukten]] är en cylindrisk kapsel. [[Fröna]] är njurformade till triangulära och 0,1 till 0,2 centimeter i diameter. | [[Blommorna]] sitter överst på stjälken. [[Blomskaften]] är 0,5 till 2,5 centimeter långa. [[Foderbladen]] är lansettformade, spetsiga och upp till 1 centimeter långa. [[Kronbladen]] är vita, tudelade längs en tredjedel av sin längd och 2 till 3 centimeter långa. [[Frukten]] är en cylindrisk kapsel. [[Fröna]] är njurformade till triangulära och 0,1 till 0,2 centimeter i diameter. | ||
Denna art är [[endemisk]] på [[Krim]] i [[östra Europa]]. Den odlas som prydnadsväxt och ses ibland kortvarigt vildväxande även på andra platser. | Denna art är [[endemisk]] på [[Krim]] i [[östra Europa]]. Den odlas som prydnadsväxt och ses ibland kortvarigt vildväxande även på andra platser. | ||
== Synonymer == | |||
* ''Cerastium repens'' <small>M.Bieb. 1808</small> | |||
* ''Cerastium tomentosum'' <small>Georgi 1800</small> | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
<small> | <small> | ||
* {{Bokref/USSR}} | * {{Bokref/USSR}} | ||
* {{POWO| | * {{POWO|2023-05-01}} | ||
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-05-01}} | |||
* {{SKUD|37777|tät silverarv}} | * {{SKUD|37777|tät silverarv}} | ||
</small> | </small> | ||
Nuvarande version från 1 maj 2023 kl. 12.07
| Cerastium biebersteinii DC. 1823 Tät silverarv | |
| Släkte | Cerastium |
| Familj | Caryophyllaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Tät silverarv är en flerårig ört i arvsläktet i familjen nejlikväxter.
Hela växten är tätt vithårig och mattbildande. Stjälkarna blir 10 till 25 centimeter höga. Bladen är linjära till avlångt elliptiska, 2 till 4 centimeter långa och 0,3 till 0,6 centimeter breda.
Blommorna sitter överst på stjälken. Blomskaften är 0,5 till 2,5 centimeter långa. Foderbladen är lansettformade, spetsiga och upp till 1 centimeter långa. Kronbladen är vita, tudelade längs en tredjedel av sin längd och 2 till 3 centimeter långa. Frukten är en cylindrisk kapsel. Fröna är njurformade till triangulära och 0,1 till 0,2 centimeter i diameter.
Denna art är endemisk på Krim i östra Europa. Den odlas som prydnadsväxt och ses ibland kortvarigt vildväxande även på andra platser.
Synonymer
- Cerastium repens M.Bieb. 1808
- Cerastium tomentosum Georgi 1800
Referenser
- Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2023-05-01.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-05-01].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - tät silverarv - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9