Stenocereus heptagonus: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
(uppdat beskrivning utifrån Alvarado & Casas)
 
Rad 17: Rad 17:
'''''Stenocereus heptagonus''''' är en [[art]] i [[orgelkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] vars utbredningsområde är i [[Dominikanska republiken]], [[Haiti]], [[Jamaica]], [[Kuba]], på [[Leewardöarna]] och i [[Puerto Rico]] i [[Västindien]].
'''''Stenocereus heptagonus''''' är en [[art]] i [[orgelkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] vars utbredningsområde är i [[Dominikanska republiken]], [[Haiti]], [[Jamaica]], [[Kuba]], på [[Leewardöarna]] och i [[Puerto Rico]] i [[Västindien]].


''Stenocereus heptagonus'' har ett trädlikt växtsätt med grenar från en tydlig basstam och blir 6 till 9 meter hög. Basstammen blir upp till 35 centimeter i diameter.
''Stenocereus heptagonus'' har ett trädlikt växtsätt och blir upp till 6 meter hög. Det finns inte alltid en tydlig basstam men om den finns blir den kortare än 30 centimeter samt upp till 35 centimeter i diameter.


Grenarna har mörkgrön hud med en del blådagg, är upprättväxande och blir 8 till 15 centimeter i diameter. De är uppdelade i 6 till 10 [[åsar]] som är 2,5 till 3 centimeter höga och är något högre nedanför varje [[areol]]. Längs åsarna sitter areoler 2,5 till 3,5 centimeter ifrån varandra, areoler som är 1 centimeter i diameter och är grå eller vita. Ur areolen utvecklas 1 till 3 [[centraltaggar]] som är 1,5 till 2,5 centimeter långa, men den längsta kan bli upp till 4 centimeter. Runt centraltaggarna sitter 6 till 11 [[radiärtaggar]] som är 0,5 till 1 centimeter långa.  
Grenarna har mörkgrön hud med en del blådagg, är upprättväxande och blir 8 till 15 centimeter i diameter. De är uppdelade i 8 till 15 [[åsar]] som är 2,5 till 3 centimeter höga och är något högre nedanför varje [[areol]]. Längs åsarna sitter areoler 2,5 till 3,5 centimeter ifrån varandra. De är 1 centimeter i diameter och är grå eller vita. Ur areolen utvecklas 3 [[centraltaggar]] som är 1,5 till 2,5 centimeter långa, men den längsta kan bli upp till 4 centimeter. Runt centraltaggarna sitter 9 till 11 [[radiärtaggar]] som är 0,5 till 1 centimeter långa.  


[[Blomman]] är brett [[trattformad]] med tillbakaböjda [[kronblad]] och blir 7 till 8 centimeter lång. Den är öppen under natten men förblir öppen till mitt på dagen efter. De yttre kronbladen är har en anstrykning av rosa och de inre är vita. [[Hypanthium]] är 2 centimeter långt och 1,5 centimeter brett. [[Stiftet]] sticker fram innan blomman slår ut. [[Frukten]] är avlång och röd. Den har taggar, är ätbar och blir 5 centimeter i diameter. Blomrester sitter inte kvar på frukten. Fruktköttet är rött.
[[Blomman]] är brett [[trattformad]] med tillbakaböjda [[kronblad]] och blir 7 till 8 centimeter lång. Den är öppen under natten men förblir öppen till mitt på dagen efter. De yttre kronbladen är har en anstrykning av rosa och de inre är vita. [[Hypanthium]] är 2 centimeter långt och 1,5 centimeter brett. [[Stiftet]] sticker fram innan blomman slår ut. [[Frukten]] är avlång, röd och med mörkrött fruktkött. Den har taggar, är ätbar och blir 5 centimeter i diameter. Blomrester sitter inte kvar på frukten. [[Fröna]] är svarta.


<gallery mode=packed style="text-align:left">
<gallery mode=packed style="text-align:left">
Rad 57: Rad 57:
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{Bokref/TCF}}
* Alvarado-Sizzo, Hernán & Casas, Alejandro. (2023). "''Stenocereus''" 978-3-319-77089-5 52-1. [https://doi.org/10.1007/978-3-319-77089-5_52-1 doi:10.1007/978-3-319-77089-5_52-1]
* {{POWO|2023-07-19}}
* {{POWO|2023-07-19}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-19}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-19}}

Nuvarande version från 20 juli 2023 kl. 11.23

Stenocereus heptagonus
(L.) Mottram 2013
Stenocereus heptagonus from Macanao Peninsula.jpg
Släkte Stenocereus
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Stenocereus heptagonus är en art i orgelkaktussläktet och familjen kaktusväxter vars utbredningsområde är i Dominikanska republiken, Haiti, Jamaica, Kuba, på Leewardöarna och i Puerto Rico i Västindien.

Stenocereus heptagonus har ett trädlikt växtsätt och blir upp till 6 meter hög. Det finns inte alltid en tydlig basstam men om den finns blir den kortare än 30 centimeter samt upp till 35 centimeter i diameter.

Grenarna har mörkgrön hud med en del blådagg, är upprättväxande och blir 8 till 15 centimeter i diameter. De är uppdelade i 8 till 15 åsar som är 2,5 till 3 centimeter höga och är något högre nedanför varje areol. Längs åsarna sitter areoler 2,5 till 3,5 centimeter ifrån varandra. De är 1 centimeter i diameter och är grå eller vita. Ur areolen utvecklas 3 centraltaggar som är 1,5 till 2,5 centimeter långa, men den längsta kan bli upp till 4 centimeter. Runt centraltaggarna sitter 9 till 11 radiärtaggar som är 0,5 till 1 centimeter långa.

Blomman är brett trattformad med tillbakaböjda kronblad och blir 7 till 8 centimeter lång. Den är öppen under natten men förblir öppen till mitt på dagen efter. De yttre kronbladen är har en anstrykning av rosa och de inre är vita. Hypanthium är 2 centimeter långt och 1,5 centimeter brett. Stiftet sticker fram innan blomman slår ut. Frukten är avlång, röd och med mörkrött fruktkött. Den har taggar, är ätbar och blir 5 centimeter i diameter. Blomrester sitter inte kvar på frukten. Fröna är svarta.

  • Stenocereus fimbriatus.jpg

Synonymer

Cactus fimbriatus Lam. 1785
Cactus heptagonus L. 1753
Cactus hystrix Haw. 1819
Cephalocereus swartzii (Griseb.) Britton & Rose 1909
Cereus fimbriatus (Lam.) DC. 1828
Cereus grandispinus Haw. 1830
Cereus heptagonus (L.) Mill. 1768
Cereus hystrix (Haw.) Salm-Dyck 1822
Cereus swartzii Griseb. 1861
Echinocactus hystrix Haw. 1830
Griseocactus fimbriatus (Lam.) Guiggi 2012
Harrisia fimbriata (Lam.) F.M.Knuth 1936
Lemaireocereus hystrix (Haw.) Britton & Rose 1909
Neogriseocereus fimbriatus (Lam.) Guiggi 2013
Pilocereus fimbriatus Lem. 1862
Pilocereus grandispinus Lem. 1862
Pilosocereus swartzii (Griseb.) Byles & G.D.Rowley 1957
Rathbunia fimbriata (Lam.) P.V.Heath 1992
Ritterocereus fimbriatus (Lam.) Backeb. 1960
Stenocereus fimbriatus (Lam.) Lourteig 1991
Stenocereus hystrix (Haw.) Buxb. 1961
 

Referenser


Översättningar • Engelska: Mexican organ pipe • Spanska: Pitayo de Mayo