Yavia cryptocarpa

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Yavia cryptocarpa
R.Kiesling & Piltz 2001
Foto: Dave Whiteley
Foto: Dave Whiteley
Släkte Yavia
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Yavia cryptocarpa är en art i släktet Yavia och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat och är endemisk till i den argentinska provinsen Jujuy, nära La Quiaca, precis intill gränsen till det bolivianska departementet Potosí. Området som arten växer på har mycket sparsam vegetation med endast glest sittande buskar och säsongsgräs på 3700 meters höjd över havet. Den är solitärväxande och halvt geofyt. Stammen är platt klotformad med ett insjunket centrum och blir upp till 1,5 centimeter hög samt 3 centimeter i diameter. Den har en tjock pålrot.

Y. cryptocarpa är uppdelad i upp till 40 låga åsar som är mer eller mindre uppdelade i vårtor. På åsarna sitter areoler med jämna mellanrum och areolerna blir 1 millimeter långa samt 0,5 millimeter breda. Ur areolen utvecklas 8 till 15 taggar som rill en början är rosa men senare glasvita och blir 0,3 till 0,7 millimeter långa. De sitter arrangerade likt kammar. Blomman utvecklas i centrum på stammen. Den är trattformad, vit eller rosa med vita kanter och blir 1 centimeter lång samt 2 centimeter i diameter. Blomknoppen är gul. Den har 30 till 40 ståndare och ett vitt märke. Frukten är bakvänt konisk med platt topp och blir 2 till 3 millimeter lång. Frukten sitter insjunken och gömd djupt inne i stammen till våren. I frukten finns 4 till 6 mörkbruna frön som är 1,2 till 1,5 millimeter långa och 1 millimeter breda.[1]

Det vetenskapliga namnet cryptocarpa kommer från grekiskans kryptos som betyder gömd och karpos som betyder frukt; gömd frukt.[2]

Referenser

  1. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 280. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  2. ^ Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.