Pilosocereus

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pilosocereus
Byles & G.D.Rowley 1957
Vaddkaktussläktet[1]
Typart P. leucocephalus
Typart P. leucocephalus
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Vaddkaktussläktet tillhör familjen kaktusväxter med 49 arter som har sitt naturliga habitat i Mexiko, Västindien och i stora delar av tropiska Sydamerika såsom Colombia, Venezuela, Guyana, Surinam, Ecuador, Peru, Brasilien och Paraguay.[2][3]

Släktets utbredningsområde

De har ett busk- till trädlikt växtsätt, grenar sig ovanför jordytan och blir upp till 10 meter höga. Huden är grön, grå eller blådaggig och är vanligtvis slät. Stammen är uppdelad i 3 till 30 åsar som vanligtvis är helt raka och har ofta tvärgående fåror. Längs åsarna sitter areoler som är fyllda med filtlikt hår, men har ofta längre hår nära toppen. Den fertila delen av stammen utvecklar ofta ett lateralt cephalium. Taggarna är vanligtvis helt raka och ibland transparenta. Blomknoppen är spetsig eller trubbig. Blomman är klockformad och blir 2,5 till 9 centimeter lång samt 2 till 7 centimeter i diameter. Den är vit till blekrosa, slår ut på kvällen och pollineras av fladdermöss. Hypanthium och blompip har ofta en brun eller lila anstrykning. Det sitter många ståndare i blomman. Frukten är platt klotformad till klotformad och spricker upp då den mognat. Den är slät, mörknar ofta och blir lite hängande. Fruktköttet är vitt till magentafärgat. Delar av blomman sitter kvar på frukten. Fröna är mörkbruna till svarta och blir 1,2 till 2,5 millimeter långa.[2]

Charles Lemaire beskrev släktet Pilocereus 1839 med Cactus senilis som typart. Dessvärre så hade Ludwig Pfeiffer beskrivit släktet Cephalocereus året innan med exakt samma typart. Det resulterade i att namnet Pilocereus blev ogiltigförklarat och förkastat. Karl Schumann gjorde visserligen ett försök att återanvända namnet 1894 utan Lemaire's typart men det hjälpte inte. Efter ett antal debatter på olika kongresser återstod bara en enda lösning och det var att skapa ett helt nytt namn. Det var först 1957 som Ronald Byles och Gordon Rowley lyckades få till ett namn som de flesta accepterade och beskrev då släktet med P. leucocephalus som typart.

Det vetenskapliga namnet Pilosocereus kommer från latinets pilus som betyder hår, och cereus som betyder vaxljus; hårig och pelarformad.[4]

Arter

P. albisummus
P. alensis
P. arrabidae
P. aureispinus
P. aurisetus - tät vaddkaktus
P. aurisetus ssp. aurilanatus
P. azulensis
P. bohlei
P. brasiliensis
P. brasiliensis ssp. ruschianus
P. catingicola
P. catingicola ssp. salvadorensis
P. chrysacanthus - guldvaddkaktus
P. chrysostele
P. collinsii
P. densiareolatus
P. diersianus
P. flavipulvinatus
P. flexibilispinus
P. floccosus
P. floccosus ssp. quadricostatus
P. fulvilanatus
P. fulvilanatus ssp. rosae
P. glaucuchrous
P. gounellei
P. gounellei ssp. zehntneri
P. jauruensis
P. lanuginosus
P. leucocephalus - vaddkaktus
P. machrisii
P. magnificus
P. mollispinus
P. multicostatus
P. oligolepis
P. pachycladus - vit vaddkaktus
P. pachycladus ssp. pernambucoensis
P. parvus
P. pentaedrophorus
P. pentaedrophorus ssp. robustus
P. piauhyensis
P. polygonus
P. purpusii
P. pusillibaccatus
P. quadricentralis
P. royenii
P. splendidus
P. tuberculatus
P. ulei
P. vilaboensis

Synonymer

Pilocereus K.Schum. 1894, nom. illeg., och Lem. 1839
Pseudopilocereus Buxb. 1968

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - vaddkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ a b Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 575. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  4. ^ Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.