Parodia chrysacanthion

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Parodia chrysacanthion
(K.Schum.) Backeb. 1935
Nålsydkaktus
IMG 3392 Parodia chrysacanthion.jpg
Undergrupp Parodia
Släkte Parodia
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Nålsydkaktus är en art i undergrupp Parodia, sydkaktussläktet och familjen kaktusväxter, och har sin naturliga växtplats i den argentinska regionen Jujuy.

Nålsydkaktusen är en solitärväxande, klotformad till kort cylindrisk kaktus som är ljusgrön till färgen. Den blir upp till 12 centimeter hög och 10 centimeter i diameter. Själva plantan är uppdelad i spiralvridna åsar som är uppdelade i vårtor. Längs åsarna sitter areoler och i dem sitter 30 till 40 vita till guldgula taggar som blir upp till 30 millimeter långa. Taggarna är raka och nållika till borstlika i formen.

Blommorna är gyllengula, blir upp till 2 centimeter långa och 1 till 2 centimeter i diameter. Hypanthium är täckt av borst och ull. Frukten är liten, oval och köttig då den är mogen. Fröna är små, vårtiga och mörkbruna till svarta.

Synonymer

Bolivicactus saint-pieanus (Backeb.) Doweld 2000
Echinocactus chrysacanthion K.Schum. 1898
Gymnocalycium chrysacanthion (K.Schum.) H.Blossf. 1936
Parodia saint-pieana Backeb. 1957

Referenser

  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-06-29.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-06-29].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - nålsydkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9