Echinocereus dasyacanthus

Från Plantae
(Omdirigerad från Gul regnbågskaktus)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Echinocereus dasyacanthus
Engelm. 1848
Gul regnbågskaktus
E. dasyacanthus 5.jpg
Undergrupp Erecti
Släkte Echinocereus
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Gul regnbågskaktus är en art i kägelkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Artepitetet dasyacanthus kommer från grekiskans dasys som betyder hårig eller ovårdad och acantha som betyder taggar. Ovårdade taggar.

Utbredningsområdet är i New Mexico och Texas i södra centrala USA samt i nordöstra Mexiko och nordvästra Mexiko.

Gul regnbågskaktus är vanligtvis solitärväxande. Stammen är för det mesta cylindrisk, smalnar av mot toppen och blir upp till 35 centimeter hög samt 13 centimeter i diameter. Den täcks helt av taggar. Stammen är uppdelad i 12 till 21 åsar som i sin tur är uppdelade i låga vårtor.

På vårtorna sitter areoler. Ur areolen utvecklas taggar som är gula, rosa till mörkbruna och oftast inte går att särskilja mellan centraltaggar och radiärtaggar. Taggarna består av 2 till 5 centraltaggar, eller fler, som står rakt ut från areolen eller spretar och blir 2 till 25 millimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 12 till 25 radiärtaggar som spretar rakt åt sidorna från areolen och blir 5 till 15 millimeter långa. Ofta sammanflätar de med andra radiärtaggar i närliggande areoler.

Blomman utvecklas oftast på sidan av stammen en bit från toppen. Den är vanligtvis gul, men kan ibland vara vitaktig, orange, rosa eller lila och blir 5 till 15 centimeter i diameter. Frukten är oftast rund och grön till lila. Den är köttig och har taggar som faller av då den mognat.

Underarter

  • Echinocereus dasyacanthus ssp. crockettianus D.Felix & H.Bauer 2014
  • Echinocereus dasyacanthus ssp. ctenoides (Engelm.) Lodé 2013
Underart ctenoides är uppdelad i 13 till 18 åsar, har 14 till 20 radiärtaggar och en blomma som är gyllengul till vitaktig med vitt svalg. Utbredningsområdet är i Texas och nordöstra Mexiko.
  • Echinocereus dasyacanthus ssp. multispinosus D.Felix & H.Bauer 2014

Synonymer

Cereus ctenoides Engelm. 1856E. dasyacanthus ssp. ctenoides
Cereus dasyacanthus Engelm. 1849
Cereus deflexispinus Monv. ex Labour. 1853
Echinocactus ctenoides (Engelm.) Lem. 1868E. dasyacanthus ssp. ctenoides
Echinocereus ctenoides (Engelm.) Rümpler 1886E. dasyacanthus ssp. ctenoides
Echinocereus dasyacanthus var. ctenoides (Engelm.) Backeb. 1960E. dasyacanthus ssp. ctenoides
Echinocereus dasyacanthus ssp. rectispinus (Trocha & Fethke) W.Blum, W.Rischer & Rutow 1998
Echinocereus dasyacanthus var. rectispinus Trocha & Fethke 1991
Echinocereus hildmannii Arendt 1892
Echinocereus papillosus var. rubescens (Dams) Dams 1905
Echinocereus pectinatus ssp. ctenoides (Engelm.) G.Frank 1997E. dasyacanthus ssp. ctenoides
Echinocereus pectinatus var. ctenoides (Engelm.) D.Weniger ex G.Frank 1991E. dasyacanthus ssp. ctenoides
Echinocereus pectinatus var. dasyacanthus (Engelm.) W.H.Earle ex N.P.Taylor 1984
Echinocereus rubescens Dams 1905
Echinocereus spinosissimus Walton 1899
Echinocereus steereae Clover 1938

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-13.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-13].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - gul regnbågskaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.