Festuca rubra

Festuca rubra L. 1753 Rödsvingel
Släkte	Festuca
Undertribus	Loliinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Rödsvingel är en art i svingelsläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Afghanistan, Alabama, Alaska, Albanien, Alberta, på Aleuterna, i Algeriet, Altaj, Amur, Arizona, Assam, Österrike, Baltikum, Vitryssland, Belgien, British Columbia, Bulgarien, Burjatien, Kalifornien, centraleuropeiska Ryssland, norra centrala Kina, södra centrala Kina, sydöstra Kina, Tjita, Connecticut, på Korsika, i Delaware, Danmark, District of Columbia, östeuropeiska Ryssland, östra Himalaya, Finland, Frankrike, på Färöarna, i Georgia, Tyskland, Storbritannien, Grekland, på Grönland, i Ungern, Island, Idaho, Illinois, Indiana, Inre Mongoliet, Iowa, Iran, Irak, Irland, Irkutsk, Italien, Japan, Kamtjatka, Kazakstan, Kentucky, Chabarovsk, Kirgizistan, Korea, Krasnojarsk, på Krim, Kurilerna, i Magadan, Maine, Manchuriet, Manitoba, Maryland, centrala Mexiko, vid Mexikanska golfen, i nordöstra Mexiko, Minnesota, Missouri, Mongoliet, Montana, Nebraska, Nepal, Nederländerna, Nevada, New Brunswick, New Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York, North Carolina, norra Kaukasus, North Dakota, nordeuropeiska Ryssland, nordvästeuropeiska Ryssland, Norge, Nova Scotia, Nunavut, Ohio, Ontario, Oregon, Pakistan, Pennsylvania, Polen, Portugal, Primorje, på Prince Edward Island, i Qinghai, Quebec, Rhode Island, Rumänien, på Sachalin, i Saskatchewan, på Sicilien, i South Carolina, sydeuropeiska Ryssland, Spanien, på Svalbard, i Sverige, Schweiz, Tadzjikistan, Tennessee, Texas, Tibet, Transkaukasus, Tuva, Ukraina, Utah, Uzbekistan, Vermont, Virginia, Washington, västra Himalaya, västra Sibirien, West Virginia, Wisconsin, Wyoming, Xinjiang och Yukon.

Rödsvingel är tuvbildande, fleråriga örter som har linjära blad. Bladen är basala och blir från 0,5 till 2 millimeter breda samt 2 till 40 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 15 till 90 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa.

Synonymer

Festuca ovina ssp. rubra (L.) Hook.f. 1884

Festuca rubra ssp. vulgaris Gaudin 1828, not validly publ.

Gramen rubrum (L.) E.H.L.Krause 1914

Avena dura Salisb. 1796

Bromus glaucus Spreng. ex Hornem. 1819, nom. illeg.

Bromus secundus J.Presl 1830

Festuca alexeevii Tzvelev 2010

Festuca alpestris Wulfen 1858, nom. illeg.

Festuca alpigena Hoppe 1818, nom. nud.

Festuca ammobia Pavlick 1997

Festuca arenaria Retz. 1805, nom. illeg.

Festuca arundinacea Vill. 1786, nom. illeg.

Festuca atlantigena (Litard.) Romo 1986

Festuca aucta V.I.Krecz. & Bobrov 1934

Festuca aurasiaca Trab. 1895

Festuca baicalensis (Griseb.) V.I.Krecz. & Bobrov 1934

Festuca balearica Zuccagni 1806

Festuca barbata Schrank 1792, nom. illeg.

Festuca briquetii St.-Yves 1927

Festuca clarkei (Stapf) B.S.Sun 2003

Festuca communis Petif 1830

Festuca daghestanica (Tzvelev) E.B.Alexeev 1980

Festuca densiuscula (Hack. ex Piper) E.B.Alexeev 1982

Festuca dumetorum Hegetschw. 1838, nom. illeg.

Festuca dumetorum L. 1762

Festuca duriuscula L. 1753

Festuca duriuscula O.F.Müll. 1782, nom. illeg.

Festuca egena V.I.Krecz. & Bobrov 1934

Festuca eriantha Honda 1928

Festuca gallica Gand. 1891, not validly publ.

Festuca glabra Lightf. 1777

Festuca glauca Planellas ex Willk. & Lange 1861

Festuca glaucescens Hegetschw. 1838, nom. illeg.

Festuca halleri Puccin. 1844, nom. illeg.

Festuca helgolandica Patzke 1964

Festuca iberica ssp. atlantigena (Litard.) Dobignard & Portal 2010

Festuca inopoda Schur 1866

Festuca kirelowii Steud. 1854

Festuca kitaibeliana Schult. 1824

Festuca limosa (E.B.Alexeev) Prob. 2006, nom. illeg.

Festuca longifolia Hegetschw. 1838, nom. illeg.

Festuca michiganica E.B.Alexeev 1982

Festuca musashiensis Honda 1930

Festuca nankotaizanensis Ohwi 1937

Festuca niitakensis (Ohwi) Ohwi 1937

Festuca oregona Vasey 1877

Festuca ovina ssp. duriuscula (L.) Kozlowska 1925

Festuca ovina ssp. major G.Mey. 1836

Festuca pallidiuscula Gand. 1883

Festuca paucispiculata Howarth ex St.-Yves 1931

Festuca planifolia (Hack.) Fritsch 1897

Festuca pluriflora D.M.Chang 1978, nom. illeg.

Festuca polonica Zapał. 1904

Festuca pratensis Schreb. 1771, nom. illeg.

Festuca pruinosa (Hack.) Patzke 2010

Festuca pseudonemorum Schur 1866

Festuca pseudorubra Schur 1866

Festuca pubescens Willd. 1814

Festuca repens Hegetschw. 1838, nom. illeg.

Festuca repens Knapp 1804

Festuca richardsonii ssp. fraterculae (Rasm.) Á.Löve & D.Löve 1956

Festuca rivularis ssp. pseudorivularis (Markgr.-Dann.) H.Scholz 1993

Festuca rubra ssp. arenicola E.B.Alexeev 1982

Festuca rubra ssp. aucta (V.I.Krecz. & Bobrov) Hultén 1942

Festuca rubra ssp. baicalensis (Griseb.) Tzvelev 1971

Festuca rubra ssp. barbata K.Richt. 1890

Festuca rubra ssp. clarkei (Stapf) St.-Yves 1928

Festuca rubra ssp. daghestanica Tzvelev 1973

Festuca rubra ssp. densiuscula Hack. ex Piper 1906

Festuca rubra ssp. densiuscula Piper 1906

Festuca rubra ssp. diversifolia Gaudin 1828

Festuca rubra ssp. dumetorum (L.) Schübl. & G.Martens 1834

Festuca rubra ssp. dumetorum (L.) Gaudin 1828

Festuca rubra ssp. duriuscula (L.) Gaudin 1828

Festuca rubra ssp. eriantha (Honda) Kuvaev 2006

Festuca rubra ssp. fraterculae (Rasm.) Á.Löve & D.Löve 1976

Festuca rubra ssp. glabra (Trautv.) Kuvaev 2006

Festuca rubra ssp. glaucodea Piper 1906

Festuca rubra ssp. juncea (Hack.) K.Richt. 1890

Festuca rubra ssp. kirelowii (Steud.) Tzvelev 1974

Festuca rubra ssp. kitaibeliana Piper 1906

Festuca rubra ssp. limosa E.B.Alexeev 1987

Festuca rubra ssp. litoralis (G.Mey.) Auquier 1968

Festuca rubra ssp. mediana (Pavlick) Pavlick 1997

Festuca rubra ssp. megastachya Gaudin 1828

Festuca rubra ssp. pluriflora N.R.Cui 1982

Festuca rubra ssp. pruinosa (Hack.) Piper 1906

Festuca rubra ssp. pseudorivularis Markgr.-Dann. 1981

Festuca rubra ssp. scotica S.Cunn. ex Al-Bermani 1991

Festuca rubra ssp. secunda (J.Presl) Pavlick 1985

Festuca rubra ssp. sochondinensis Galanin 2012

Festuca rubra subf. subheterophylla Nyár. 1941

Festuca rubra ssp. thessalica Markgr.-Dann. 1976

Festuca rubra ssp. vallicola (Rydb.) Pavlick 1985

Festuca rubra ssp. villosa (Mert. & W.D.J.Koch) S.L.Liou 2002

Festuca salina G.Natho & G.Stohr 1977

Festuca siracusana Jan ex Steud. 1840

Festuca steineri Patzke 1964

Festuca subcontorta Gand. 1883

Festuca subglaucescens Tzvelev 2015

Festuca unifaria Dumort. 1824

Festuca vallicola Rydb. 1900

Festuca villiflora Steud. 1854

Festuca viridis Panz. ex Schult. 1824

Festuca waldsteinii Degen 1936

Schedonorus dumetorum (L.) P.Beauv. 1812

Systematik

Det vetenskapliga namnet rubra fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-05-30].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-05-30.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-05-30].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von; Lovisa Ulrika drottning av Sverige, Montin Lars Jonasson, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli Linnæi ... Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.: Cum privilegio s.r. m:tis Sueciæ & s.r. m:tis polonicæ. Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1753 (lat). https://doi.org/10.5962/bhl.title.669. Libris.