Ferocactus latispinus

Från Plantae
(Omdirigerad från Djävulstunga)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ferocactus latispinus
(Haw.) Britton & Rose 1922
Djävulstunga[1]
017 fero latispinus.jpg
Släkte Ferocactus
Tribus Cacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Djävulstunga är en art i djävulstungesläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 600 till 2600 meter i de mexikanska delstaterna Aguascalientes, Coahuila, Guanajuato, Hidalgo, Jalisco, Mexico, Oaxaca, Puebla, Querétaro Arteaga, San Luis Potosí och Zacatecas. Den är vanligtvis solitärväxande.

Djävulstungan har stam som är platt klotformad med en ljusgrön hud och blir 10 till 40 centimeter hög samt 16 till 40 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i 13 till 21 skarpa åsar som ibland är spiralvridna och uppdelade i vårtor. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum. Ur areolen utvecklas rödaktiga, gulaktiga eller vitaktiga taggar. Taggarna består av 4 centraltaggar och 9 till 15 radiärtaggar. De 3 övre centraltaggarna är raka, platta, har tvärgående ränder, pekar uppåt, blir upp till 4 centimeter långa och 4 millimeter breda. Den nedre centraltaggen är krökt, platt, har tvärgående ränder, avslutas med en krok, blir upp till 5 centimeter lång och 9 millimeter bred. Radiärtaggarna spretar i alla riktningar och är raka eller lätt krökta. De flesta av dem har tvärgående ränder och vissa av dem är platta. Blomman är trattformad, rosalila eller gul och har småhåriga kanter på de yttre kronbladen. Den blir upp till 4 centimeter lång och 4 centimeter i diameter. Frukten är klotformad till cylindrisk, är täckt med fjäll och blir 2,5 till 8 centimeter lång samt 1,8 till 2,5 centimeter i diameter.[2][3]

Underarter

F. latispinus ssp. latispinus

Underart latispinus har 9 till 15 radiärtaggar som varierer från kraftigta och svarta till tunna och vita. Blomningen sker under sommaren. Underarten har samma utbredningsområde som huvudarten.

F. latispinus ssp. greenwoodii (Glass) N.P.Taylor 2005

Underart greenwoodii blommar i oktober med blekgula blommor som blir upp till 6 centimeter långa och 3 centimeter i diameter. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde på lägre höjder i Oaxaca.

F. latispinus ssp. spiralis (Karw. ex Pfeiff.) N.P.Taylor 1998

Underart spiralis kan ha spiralvridna åsar och 5 till 7 kraftiga radiärtaggar. Blommorna slår ut under hösten till vintern. Underarten har sitt naturliga utbredningsområde i södra Puebla och Oaxaca.

Synonymer

Cactus latispinus Haw. 1824
Bisnaga recurva ssp. latispina (Haw.) Doweld 1999
Cactus recurvus Mill. 1768, nom. rej.
Ferocactus recurvus (Mill.) Borg 1937
Bisnaga recurva (Mill.) Doweld 1999, nom. inval.
Cactus nobilis L. 1771, nom. rej.
Ferocactus nobilis (L.) Britton & Rose 1922
Echinocactus spiralis Karw. ex Pfeiff. 1837
Ferocactus latispinus var. spiralis (Karw. ex Pfeiff.) N.P.Taylor 1984
Echinocactus cornigerus DC. 1838
Bisnaga cornigera (DC.) Orcutt 1926
Ferocactus recurvus var. greenwoodii Glass 1968
Ferocactus latispinus var. greenwoodii (Glass) N.P.Taylor 1984

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - djävulstunga - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 330. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.