Anthoxanthum nitens

Anthoxanthum nitens (Weber) Y.Schouten & Veldkamp 1985 Myskgräs
Släkte	Anthoxanthum
Undertribus	Anthoxanthinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Myskgräs är en art i vårbroddssläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Afghanistan, Alaska, Alberta, på Aleuterna, i Altaj, Arizona, Österrike, Baltikum, Vitryssland, Belgien, British Columbia, Burjatien, Kalifornien, centraleuropeiska Ryssland, norra centrala Kina, södra centrala Kina, sydöstra Kina, Tjita, Colorado, Connecticut, Tjeckien och Slovakien, Delaware, Danmark, östeuropeiska Ryssland, Finland, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, på Grönland, i Island, Idaho, Illinois, Indiana, Inre Mongoliet, Iowa, Iran, Irland, Irkutsk, Italien, Kamtjatka, Kazakstan, Chabarovsk, Kirgizistan, Korea, Krasnojarsk, Labrador, Magadan, Maine, Manchuriet, Manitoba, Maryland, Michigan, Minnesota, Mongoliet, Montana, Nebraska, Nepal, Nederländerna, Nevada, New Brunswick, New Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York, Newfoundland, North Carolina, norra Kaukasus, North Dakota, nordeuropeiska Ryssland, nordvästeuropeiska Ryssland, Norge, Nova Scotia, Nunavut, Ohio, Ontario, Oregon, Pennsylvania, Polen, på Prince Edward Island, i Qinghai, Quebec, Rhode Island, Saskatchewan, South Dakota, sydeuropeiska Ryssland, Sverige, Schweiz, Tibet, Transkaukasus, Tuva, Turkiet, Ukraina, Utah, Vermont, Washington, västra Sibirien, West Virginia, Wisconsin, Wyoming, Xinjiang, Sacha och Yukon.

Myskgräs utvecklar långa rhizomer, är tuvbildande, fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 4 till 10 millimeter breda samt 18 till 30 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 20 till 50 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa.

Synonymer

Poa nitens Weber 1787

Anthoxanthum annulatum (Petrov) Chepinoga 2023

Anthoxanthum hirtum (Schrank) Y.Schouten & Veldkamp 1985

Anthoxanthum panarcticum Chepinoga 2023

Anthoxanthum praetermissum (G.Weim.) Chepinoga 2023

Anthoxanthum wrangelicum (Jurtzev & Prob.) Chepinoga 2023

Avena odorata (L.) Koeler 1802

Dimesia fragrans (Willd.) Raf. 1817

Hierochloe annulata Petrov 1930

Hierochloe arctica J.Presl 1830

Hierochloe baltica (G.Weim.) Czerep. 1981

Hierochloe borealis (Schrad.) Roem. & Schult. 1817

Hierochloe borealis ssp. fragrans (Willd.) C.Hartm. 1849

Hierochloe fragrans (Willd.) Roem. & Schult. 1817

Hierochloe glauca Gliem. ex Bab. 1870, nom. nud.

Hierochloe hirta (Schrank) Borbás 1900

Hierochloe nashii (C.Bicknell) Kaczm. 1914

Hierochloe praetermissa (G.Weim.) Prob. & Tzvelev 2010

Hierochloe wrangelica Jurtzev & Prob. 1989

Holcus arcticus Sommerf. 1833

Holcus borealis Schrad. 1806

Holcus fragrans Willd. 1806

Holcus odoratus L. 1753

Savastana hirta Schrank 1789

Savastana nashii C.Bicknell 1898

Savastana odorata (L.) Scribn. 1894

Torresia nashii (C.Bicknell) House 1923

Torresia odorata (L.) Hitchc. 1915

Systematik

Det vetenskapliga namnet nitens fick arten av George Heinrich Weber i publikationen Supplemento florae Holsaticae när den gavs ut 1787.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-20].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-20.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-20].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Weber, FGeorge Heinrich; Kerstens Johann Christian: Supplemento florae Holsaticae qvas praeside, Kiliae litteris Mich. Frider, Bartschii acad. typogr. 1787 (lat). 
• Blumea: tijdschrift voor de systematiek en de geografie der planten : a journal of plant taxonomy and plant geography., Rijksherbarium, Leiden 1934- (eng). Libris.