Alopecurus aequalis

Alopecurus aequalis Sobol. 1799 Gulkavle
Släkte	Alopecurus
Undertribus	Alopecurinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Gulkavle är en art i kavlesläktet och familjen gräs. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i Afghanistan, Alaska, Alberta, på Aleuterna, i Algeriet, Altaj, Amur, södra Argentina, Arizona, Österrike, Baltikum, Vitryssland, Belgien, British Columbia, Bulgarien, Burjatien, Kalifornien, centraleuropeiska Ryssland, norra centrala Kina, södra centrala Kina, sydöstra Kina, Tjita, Colombia, Colorado, Connecticut, Tjeckien och Slovakien, Delaware, Danmark, östeuropeiska Ryssland, östra Himalaya, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Grekland, på Grönland, i Guatemala, Ungern, Island, Idaho, Illinois, Indiana, Inre Mongoliet, Iowa, Irland, Irkutsk, Italien, Japan, Kamtjatka, Kansas, Kazakstan, Kentucky, Chabarovsk, Kirgizistan, Korea, Krasnojarsk, på Krim, Kurilerna, i Labrador, Magadan, Maine, Manchuriet, Manitoba, Maryland, nordvästra Mexiko, Michigan, Minnesota, Missouri, Mongoliet, Montana, Marocko, Myanmar, på Ryukyuöarna, i Nebraska, Nepal, Nederländerna, Nevada, New Brunswick, New Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York, Newfoundland, norra Kaukasus, North Dakota, nordeuropeiska Ryssland, nordvästeuropeiska Ryssland, Norge, Nova Scotia, på Balkan, i Ohio, Ontario, Oregon, Pakistan, Pennsylvania, Peru, Polen, Portugal, Primorje, på Prince Edward Island, i Quebec, Rumänien, på Sachalin, i Saskatchewan, South Dakota, sydeuropeiska Ryssland, Spanien, Sverige, Schweiz, Tadzjikistan, Taiwan, Tennessee, Tibet, Transkaukasus, Turkmenistan, Tuva, Turkiet, Ukraina, Utah, Uzbekistan, Venezuela, Vermont, Virginia, Washington, västra Himalaya, västra Sibirien, Wisconsin, Wyoming, Xinjiang, Sacha och Yukon.

Gulkavle är ett- eller fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 5 millimeter breda samt 2 till 10 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 10 till 35 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.

Synonymer

Alopecurus aequalis ssp. amurensis (Kom.) Hultén 1964

Alopecurus aequalis ssp. aristulatus (Michx.) Tzvelev 1964

Alopecurus aequalis ssp. natans (Wahlenb.) Á.Löve & D.Löve 1956

Alopecurus amurensis Kom. 1916

Alopecurus aristulatus Michx. 1803

Alopecurus brachytrichus Ohwi 1936

Alopecurus caesius Schur 1866

Alopecurus caespitosus Trin. 1829

Alopecurus diandrus Griff. 1851

Alopecurus fulvus Sm. 1805

Alopecurus fulvus ssp. intermedius Blytt 1892

Alopecurus geniculatus ssp. fulvus (Sm.) Hartm. 1846

Alopecurus konradii Opiz ex Mert. & W.D.J.Koch 1823

Alopecurus paludosus P.Beauv. ex Mert. & W.D.J.Koch 1823

Alopecurus palustris ssp. fulvus (Sm.) Syme 1872

Alopecurus subaristatus Pers. 1805

Tozzettia fulva (Sm.) Lunell 1915

Systematik

Det vetenskapliga namnet aequalis fick arten av Grigoriy Fedorowich Sobolewsky i publikationen Flora Petropolitana när den gavs ut 1799.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-15].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-15.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-06-15].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Sobolewsky, Grigoriy: Flora Petropolitana. Sistens plantas in Gubernio Petropolitano sponte crescentes, tam eas quae olim in Flora Ingrica Krascheninnikovii a Gortero enumeratae sunt, quam novas post annum 1764 hucuque a variis botanicis Petropoli degentibus detectas, nunc vero generice ac specifice descriptas cum additione variarum observationum, atque Russica plantarum denominatione, Typis Collegii Imperialis Medici, Petropoli 1799 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.6358.